Vegetation gynnar barns lek samtidigt som den bidrar till deras välmående. I sin avhandling har Sanna Ignell undersökt vad som krävs för att lyckas införa grönska, framför allt buskar, på skolgårdar.
I avhandlingen Införande av vegetation på skolgårdar: Tvärvetenskapliga aspekter av att växa under press har Sanna Ignell ett särskilt fokus på buskar. De har många kvaliteter som kommer till nytta på olika sätt som gör dem särskilt lämpliga för skolgårdar, framför allt är de tillgängliga för barn att leka med på ett sätt som träd inte är. Buskar kan användas på många sätt tack vare deras mångfald och de passar barn i olika åldrar.
– Jag diskuterar införandet av annan vegetation som träd i avhandlingen också, som är speciellt viktiga för till exempel skuggning. Buskar har dock visat sig kunna öka biodiversitet i stadsmiljöer och i urbana skolgårdar skulle de kunna ha flera viktiga roller, säger Sanna Ignell, doktorand vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.
Avhandlingen undersöker flera aspekter av att lyckas med grönska på skolgårdar, från styrande och förvaltning till lämpliga arter och plantering. Alla delar ska fungera samtidigt som barnen ska kunna dra nytta av grönskan. I ett kapitel av avhandlingen intervjuas 26 praktiker som jobbar med skolgårdsgrönska på olika sätt; landskapsarkitekter, förvaltare, skötselpersonal, gröna besiktningsmän samt forskare.
– De hade mycket gemensamt i vad de berättade. Det främsta som alla var noggranna med att poängtera var att det är en otroligt svår plats, både att förvalta och designa. Barn kommer att, om det finns minsta möjlighet, komma åt vegetationen och den kommer att slitas. Även om det finns stängsel brukar de kunna ta sig in.
Praktikerna nämnde också de konflikter som kan uppstå kring skolgårdar. Folk som inte jobbar med den ser i många fall inte värdet av vegetationen och lägger stort fokus på riskerna den för med sig. Spetsiga grenar, sämre synlighet och att barn gömmer sig.
– Det är en komplex fråga med många aktörer från olika håll. Många är investerade i platsen på olika sätt, säger Sanna Ignell.
En del av avhandlingen var också ett experiment där Sanna Ignell planterade ny grönska på två skolgårdar, en med mycket befintlig grönska och en med lite, och jämförde slitaget. På skolgården som redan hade mycket vegetation var slitaget betydligt lägre i den nya grönskan, troligen eftersom barnen kunde leka i den befintliga vegetationen i stället.
– På skolgårdsexperimentet trodde jag inte att det skulle vara så stor skillnad på slitage. Om man planterar helt ny vegetation kommer den att slitas hårt. Det poängterar vikten av att spara det man har och om man ska plantera på en skolgård som inte har någon grönska alls bör man tänka extra noga, säger Sanna Ignell.