Fruktsamhet hos berner sennen-hanar

Senast ändrad: 05 december 2022
Berner sennen. Foto
Foto: Ute Rüegg

Inom rasen Berner sennen finns rapporter om tikar som efter parning går tomma eller får små kullar, något som kan bero på minskad fruktsamhet hos tiken eller hanhunden. I det här projektet fokuserar vi på hanhunden.

Ett tillräckligt antal hanar i avel är en förutsättning för en sund hundavel med tillräcklig genetisk variation hos avkomman. 

Det finns flera faktorer som kan påverka spermakvaliteten. Ålder är en viktig faktor (andelen normala spermier sjunker med ökande ålder) men andra faktorer som kan påverka är infektioner, miljöfaktorer, hull och genetiska faktorer. I det här projektet har vi tagit spermaprov och blodprov från hanhundar av rasen Berner sennen. Projektet utförs i samarbete med svenska sennenhundklubben

Projektet har följande delmål:

  • Hur ser spermakvaliteten ut hos rasen Berner Sennen?
  • Vilka hormonmarkörer som kan mätas i blod är kopplade till spermakvaliteten hos hundar?
  • Finns det genetiska faktorer kopplade till nedsatt spermakvalitet hos hundar generellt och hos rasen specifikt?
  • Är miljökemikalier (högfluorerade ämnen, s.k. PFAS) kopplade till nedsatt spermakvalitet?

Preliminära resultat

Vi har tagit spermaprov och blodprover från 65 hanhundar av rasen Berner Sennen.

Spermakvalitet är starkt kopplad till fruktsamhet hos handjur. Däremot finns även fall där hundar med nedsatt spermakvalitet kan bidra till dräktighet hos en fruktsam tik om övriga faktorer optimeras. Med det sagt är det en fördel i en population (såsom en ras) att ha en generellt god fruktsamhet då detta är en förutsättning för att kunna avla vidare på individer som är intressanta i aveln där även andra egenskaper ska värderas, så som mentalitet och övrig hälsostatus.

Av proverna vi tagit kan vi tyvärr se att spermakvaliteten hos Berner sennen hundar är lägre än vad som kan anses optimalt. Mängden spermier är generellt god. Däremot såg vi att endast ungefär hälften av hundarna har en god rörelse på spermierna. Vi kunde också se många spermiedefekter. De defekter som var mest utbredda var defekter på spermiernas svansar och omogna spermier.

Sammantaget kan vi konstatera att endast ungefär 60 % av hundarna har en mängd normala spermier som kan anses normal för djurslaget hund (250 miljoner normalaspermier/ejakulat). Detta är lågt, med tanke på att en stor hund som rasen Berner sennen också förväntas ha en högre mängd spermier än en mindre ras. Om man även tar hänsyn till spermiernas rörelse sjunker antalet ytterligare.

 

Pågående delprojekt

Det finns många faktorer som påverkar spermakvaliteten. Vi håller på att undersöka närmare hur markörer för testiklarnas funktion samspelar med spermakvaliteten. Detta är ett område vi vet ganska lite om på hund idag och vi ser fram emot att kunna presentera resultat från detta i början av nästa år (2023).

Under våra undersökningar har vi sett en misstanke om en genetisk koppling bakom den nedsatta spermakvaliteten och undersöker därför detta närmare. Sista årtiondena har man framförallt hos människa – men nu även hos hundar – sett hur spermakvaliteten minskar. Detta går inte att förklara på annat sätt än att det finns miljöfaktorer som förutom genetiska faktorer också påverkar spermakvaliteten. Hundar och människor delar miljö och därför har vi också ett delprojekt som undersöker kopplingen mellan miljögifter (PFAS-kemikalier) och spermakvalitet.

Fakta:

Publikationer och rapportering av resultat

Hallberg I, Lau A, Wallander S, Olsson H, Snell A, Holst B S. (2022) "Semen quality in Bernese mountain dogs in Sweden" 23rd EVSSAR Congress, virtual congress, 1-2 October, 2021, Selected oral presentation. Reproduction in Domestic Animals 57(S2): 4-64.

Hallberg I, Olsson H, Lau A, Snell A, Wallander S, Holst BS. (2022), “Association between anti-Müllerian hormone and semen quality in dogs.” [ISCFR-EVSSAR Congress 2020+2, June 30 – July 2, Milan, Italy


Kontaktinformation

Bodil Ström Holst, leg veterinär, Dipl ECAR (europeisk reproduktionsspecialist), docent

Ida Hallberg, leg veterinär, doktorand och resident i reproduktion

Vi nås båda via hanhundsforskning@slu.se.