Smittspårning av kostsamt luftvägsvirus hos nötkreatur

Bovint respiratoriskt syncytialt virus (RS) är en viktig orsak till lunginflammation hos nötkreatur i Sverige och övriga världen. RS-kontroll är därför högprioriterad, både av djurskyddsmässiga och ekonomiska skäl. Viruset kan orsaka svår sjukdom och ibland hög dödlighet hos både kalvar och vuxna djur. En omfattande antibiotikaförbrukning mot bakteriella följd-infektioner medför risk för utveckling av antibiotikaresistens, vilket är ett av våra allvarligaste hot mot djurs och människors hälsa.

För att begränsa RS-virusets smittspridning krävs vaccination och/eller smittskyddsåtgärder. Vacciner ger dock inte alltid ett långvarigt skydd och vi vet för lite om virusets epidemiologi (spridningsätt, överlevnad etc.) för att kunna sätta in fungerande smittskyddsåtgärder. RS spreds över stora delar av Sverige under 2015/2016. Introduktion av djur eller människor som besöker gårdar (även utan direkt kontakt med djuren), misstänks sprida smittan. Några studier tyder på att RS gömmer sig i infekterade djur och kan smitta andra djur vid ett senare tillfälle. Genom släktskapsanalyser av virus från flera drabbade gårdar i samma område under samma tidsperiod kommer vi att kunna visa hur RS smittar och förökar sig.

Denna kunskap behövs för att utforma ett effektivt kontrollprogram för RS i Sverige. Undersökningar kommer att utföras i besättningar inom kluster av utbrott. Besättningens utformning kommer att studeras. En enkät kommer att utföras som gäller tiden före och under utbrottet för att identifiera möjliga kontakter och smittvägar in och ut ur besättningen. Parallellt kommer luftvägsprover att samlas in. RS hela genom kommer att sekvenseras och fylogenetiska data kommer att analyseras.

Statistiska modeller kommer att utformas med hjälp av genetisk information från redan insamlade prover. Vi kommer att undersöka hur viruset förändrar sig mellan övre och nedre luftvägarna, under loppet av en infektion på individ- och besättningsnivå, samt då immunförsvaret försöker bekämpa viruset. Modellerna kommer att kombinera information kring olika virus släktskap med information från enkäten, samt geografiska och tidsmässiga data för att smittspåra RS.

En workshop kommer att organiseras med intressenter (veterinär och jordbrukarorganisationer) för att presentera och diskutera data, och slutligen hitta en konsensus om generella smittskyddsrekommendationer. Ett informationsblad kommer att utformas som kommer att göras tillgängligt för allmänheten via djurägarorganisationer, yrkestidningar för jordbrukare och jordbruksskolor. Informationen kommer även att finnas i elektronisk form på webbsidor hos myndigheter och djurhälsoorganisationer. Resultaten kommer att integreras i undervisningen av veterinär- och agronomstudenter.

En etablering av smittskyddsrekommendationer för RS som baseras på vetenskapliga data kommer att vara mer övertygande och lättare att implementera. Detta kommer i sin tur att bidra till ett effektivare kontrollprogram och kommer troligen, som en bonus, att begränsa spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Minskad dödlighet, minskade mjölkförluster och förbättrad tillväxt kommer att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och djurens välfärd kommer att förbättras. De behandlingar som finns tillgängliga för att dämpa inflammationen och minska smärtsamma andningssvårigheter är ineffektiva. Infekterade djur kan ha svårt att andas under flera veckor efter det att viruset inte längre kan detekteras. Det effektivaste sättet att i dagsläget förbättra djurskyddet är därför att stoppa spridningen av virus.