Ur SLU:s kunskapsbank

Daggmaskars grävning i jorden och förmåga att leverera ekosystemtjänster hotas av markpackning

Senast ändrad: 19 maj 2023
daggmask i jord. närbild.

Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En ny avhandling presenterar kvantifierbar kunskap om hur markpackning påverkar daggmaskars grävning, även kallad bioturbation, och hur mycket energi de behöver för att gräva. Resultaten har betydelse för livet under markytan, markstruktur och markfunktioner som är avgörande för livsmedelsproduktionen.

Det finns flera miljarder organismer i en enda tesked jord. De är involverade i olika processer som reglerar markens förmåga att leverera ekosystemtjänster såsom näringsomsättning, vattenreglering, kolinlagring samt växtproduktion.

Daggmaskar är en av de större markorganismerna och bidrar till våra jordars funktion. Deras grävningsaktivitet ger utrymme för vatten och syre att röra sig genom jorden, samt bidrar till att växtrötter och markorganismer kan frodas.

På grund av det moderna jordbrukets utveckling har antalet daggmaskar minskat i jordar som har blivit kompakterade av tunga jordbruksmaskiner. I dessa marker har också daggmaskars aktivitet minskat. En minskad daggmaskaktivitet får konsekvenser för vår livsmedelsproduktion och andra viktiga markfunktioner.

Elsa Arrazola Vasquez, doktorand vid institutionen för mark och miljö, har studerat hur grävningen och energiåtgången för tre olika daggmaskarter påverkas av markpackning.

-Vi ville se hur grävningen av daggmaskar förändras i packade kontra icke-packade jordbruksmarker, och ta fram kvantitativa data som kan användas i modeller för att bättre kunna förutse framtidsscenarier. Det handlar till exempel om hur daggmaskars grävning kan påverkas i marker som har en hög grad av packning eller hur de påverkas av klimatförändringar, säger Elsa Arrazola Vasquez.

Markpackningens påverkan skiljer sig åt mellan olika arter

Elsa Arrazola Vasquez undersökte tre daggmaskarter som är vanliga i tempererade klimatzoner, inklusive svenska jordbruksmarker. Dessa var Aporrectodea caliginosa, Aporrectodea tuberculata och Aporrectodea longa, vilka ingår i de ekologiska daggmaskgrupperna epigenic (ytlevande arter) och epi-anecic (daggmaskar som delar egenskaper med både vertikalgrävande och ytlevande arter).

Daggmaskarterna valdes ut för att kunna bedöma hur de reagerar på olika grader av markpackning, och om det skiljer sig åt beroende på art. Det visade sig att samtliga daggmaskarter reagerade negativt på markpackning, men att det fanns en skillnad i påverkan för de olika arterna. Enligt forskarna skulle det kunna förklaras av skillnader i deras sätt att leta efter föda och morfologiska egenskaper (muskelutveckling och muskelanvändning).

-Det här var en väldigt viktig observation. A. caliginosa var mycket mer påverkad av markpackning än de andra arterna. Olika processer i marken drivs av olika arter, så det faktum att A. caliginosa påverkas i högre grad kan ha negativa konsekvenser för de markprocesser och ekosystemtjänster som arten bidrar till. Det gäller exempelvis omfördelning av näringsämnen, vattenlagring och jordaggregering, säger Elsa Arrazola Vasquez.

Mer energikrävande för maskar att röra sig genom packad jord

I sin forskning kunde Elsa Arrazola Vasquez också se att daggmaskar ändrar sättet de gräver på när de utsätts för högre grader av markpackning.

-Istället för att röra sig genom jorden genom att skjuta partiklar åt sidan började A. caliginosa äta jorden för att kunna ta sig framåt. Det betyder att den anpassar sitt grävningssätt när packningsnivåerna är för höga.

Resultaten visade även att det kräver mer energi av daggmaskarna att röra sig genom packad jord. Energiåtgångenför att skapa ett hålrum eller producera spillning ökade med cirka 50 % för två av de studerade arterna.

-Det kan ha stora konsekvenser när de behöver mer energi både för att gräva och producera spillning i kompakterad jord. Risken är att de spenderar mindre tid till att exempelvis föröka sig. Det kan ha konsekvenser för hela ekosystemet, till exempel kan markorganismer som är beroende av daggmaskarnas aktivitet påverkas negativt och därmed kan en del markprocesser hämmas, så som näringstillgänglighet och förekomsten av gångar (markporer) i jorden, förklarar Elsa Arrazola Vasquez.

Resultat relevanta för framtida jordbearbetningsmetoder

I sina resultat kunde Elsa Arrazola Vasquez och hennes team urskilja att daggmaskars grävningssätt kan bero på graden av markpackning i kombination med markfuktighet. Effekten av markpackning var större i jordar som också är fuktigare, vilket medför allvarligare konsekvenser för daggmaskarnas grävande.

-Det är oroande ur ett klimatförändringsperspektiv, eftersom kraftiga regn och torka kommer att bli allt vanligare. Klimatförändringar skulle alltså kunna förvärra den effekt som markpackning har på daggmaskarnas grävning, säger Elsa Arrazola Vasquez.

Vad kan göras för att förbättra markförhållandena till daggmaskarnas fördel?

  • Jordbruksmaskiner behöver designas på ett sätt som minimerar risken för markpackning, t.ex. genom att minska hjullasten och skapa en jämn viktfördelning.
  • Jordbearbetningsmetoder bör vara skonsamma och utformade för att minska negativa effekter på markorganismer. T.ex. kan användning av skörderester främja jorden och daggmaskarna, liksom reducerad bearbetningsintensitet och -djup.
  • Markpackning bör undvikas till att börja med, speciellt i fuktig jord då kombinationen av mycket fuktig jord och packad jord verkar ha en större negativ påverkan på daggmaskars grävning.

Fakta:

Daggmaskar 

Daggmaskar stödjer andra markorganismer och markfunktioner, vilket gör dem viktiga för markens ekosystem och markens förmåga att leverera ekosystemtjänster som exempelvis att producera grödor. Daggmaskar bidrar bland annat till markens näringsomsättning, kol- och klimatreglering samt vattenreglering och rening. Daggmaskar delas vanligtvis in i tre ekologiska grupper/kategorier, Epigeic, Endogeic och Anecic. Ny forskning har kunnat se att daggmaskar kan ha egenskaper från olika grupper, så en art kan därför beskrivas som exempelvis epi-anecic.

Den epigeiska gruppen består av arter som lever i det organiska jordlagret, livnär sig huvudsakligen på förna, har liten kroppsstorlek (1-4 cm), och ett svagt muskelsystem eftersom de inte gräver sig in i jorden.

De endogeiska daggmaskarna lever i de övre mineraljordlagren, har vanligtvis medelstor kroppsstorlek (5-15 cm), har ett måttligt utvecklat muskelsystem och skapar ett omfattande horisontellt grävningsnätverk.

Daggmaskar i aneciska gruppen rör sig genom hela markprofilen, livnär sig huvudsakligen på förna i det organiska jordlagret och transporterar sin föda till djupa jordlager, har större kroppsstorlek (10-30 cm) och ett välutvecklat muskelsystem, och gräver vertikala gångar utan förgreningar.

Markpackning

Markpackning är en reducering av markens porositet. Det stör vatten- och luftflödena i marken, vilket kan orsaka syrebrist och minska vattenupptaget. Inom jordbruket varierar graden av markpackning beroende på brukningsmetoder, jordart och vilka jordbruksmaskiner som används.

Markpackning har en stor påverkan på daggmaskars grävning. Det är viktigt att förstå hur markförhållanden som fuktighet och packning påverkar grävningen för att förutse effekterna på viktiga markfunktioner som är beroende av daggmaskarnas aktivitet.

Hur genomfördes forskningen?

Det övergripande syftet med denna avhandling var att ge en bättre förståelse för effekterna av markpackning på olika daggmaskarters grävning. Tre experiment genomfördes för att undersöka detta, där bl.a. fotografering med infraröd kamera, isotermisk kalorimetri, respirometri och röntgenbildanalys användes. Experimenten utfördes antingen under kontrollerade förhållanden (labb) under korta perioder (dagar), eller semifältsförhållanden under längre perioder (månader). Lokala jordbruksjordar och daggmaskarter som är vanliga i Sverige användes för alla försök.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

 Elsa Arrazola Vasquez

 

Elsa Arrazola Vasquez
Doktorand i markmekanik och jordbearbetning
Institutionen för mark och miljö
+46730687961
elsa.arrazola@slu.se