Ur SLU:s kunskapsbank

SLU och SGI samarbetar för en giftfri miljö

Senast ändrad: 04 januari 2024

För att bedöma vilken risk ett förorenat område utgör behövs detaljerade, platsspecifika riskbedömningar, men effektiva undersökningsmetoder saknas. Sedan 2010 samarbetar SLU och SGI för att stärka svensk forskning om riskbedömning och åtgärder av förorenade områden.

Arbetet med att identifiera och åtgärda förorenade områden är viktigt för att uppfylla det nationella miljömålet Giftfri miljö. Enligt Naturvårdsverket finns det idag cirka 85 000 förorenade områden som är misstänkt eller konstaterat förorenade.

Komplexa frågeställningar för riskbedömningar

Arbetet med att identifiera och åtgärda förorenade områden i Sverige tog fart på allvar under 1990-talet då länsstyrelserna fick i uppdrag att inventera potentiellt förorenade områden. Inventering gav ett första underlag för prioritering i det fortsatta arbetet, men metodiken som användes var översiktlig och gav bara en indikation om föroreningsnivå och risk för miljön och människors hälsa.

För att bedöma den verkliga risken är det nödvändigt att gå vidare och göra en detaljerad, platsspecifik riskbedömning. Sådana kan göras på olika sätt beroende på hur området ser ut och vilka föroreningar som finns på platsen, men ett gemensamt krav i Sverige är att man alltid utgår ifrån fyra så kallade skyddsobjekt: människor på området, markens ekosystem, grundvattnet och närliggande ytvatten. De frågeställningar som behandlas i platsspecifika riskbedömningar är i regel mycket komplexa och det finns fortfarande ett stort forskningsbehov när det gäller att utveckla nya och effektiva undersökningsmetoder.

Synergieffekter mellan SLU och SGI

Sedan 2010 har Statens geotekniska institut (SGI) det nationella ansvaret för forskning och utveckling som rör hanteringen av förorenade områden. Dan Berggren Kleja, professor i markkemi på institutionen för mark och miljö delar sin tjänst mellan SGI och SLU sedan dess. Dan har initierat flera projekt, både på SGI och på SLU, inom det här forskningsområdet. I flera projekt är forskare på båda ställena engagerade och forskare på SLU bidrar med grundläggande ämnesmässig kompetens medan forskare på SGI bidrar med aktuella problemställningar och tillämpad spetskompetens.

Att ta fram metodik för ekologiska riskbedömningar

Inom ett pågående samarbetsprojekt ”APPLICERA - En applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön”, finansierat av Formas, Trafikverket och SGI, arbetar forskare på SLU, SGI, Chalmers och Örebro universitet med att ta fram en metodik som kan användas vid platsspecifika ekologiska riskbedömningar. Metodiken skall både vara praktisk tillämpbar och vila på en god vetenskaplig grund.

Projektet leds av professor Karin Wiberg på institutionen för vatten och miljö, men har deltagande forskare från flera andra institutioner på SLU, däribland Dan Berggren Kleja som var med och initierade projektet. Andra medarbetare är Astrid Taylor och Maria Viketoft, institutionen för ekologi, samt Sara Hallin och Christopher Jones från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi.

Hur giftiga blir föroreningar i olika jordar?

Inom projektet testas ett batteri av ekologiska indikatorer på två fältlokaler, Mjölby bangårdsområde och Fönsterfabrikens industriområde i Sundsvall, samt i ett fältförsök på Ultuna campus lysimeterpark. En viktig del av projektet är att ta fram och testa olika kemiska metoder som tar hänsyn till föroreningarnas biotillgänglighet, d v s kan förutsäga deras toxiska effekt i olika typer av jordar. De metoder som testas utvecklades inom ett europeiskt samarbetsprojekt, IBRACS, vars slutrapport är tillgänglig här. Resultat och erfarenheter från APPLICERA kommer att utgöra ett viktigt underlag för den vägledning som SGI kommer att ge ut 2019.

Organiskt avfall blir en resurs istället för att deponeras

En ”spin-off” på APPLICERA är det nystartade projektet ”Biokol - från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall” som finansieras av Energimyndigheten. Bakgrunden är att många måttligt förorenade jordar i stadsmiljöer grävs upp och hamnar som avfall på deponi, trots att de sannolikt skulle kunna ligga kvar med en måttlig förbättring av markkvaliteten.

En sådan förbättrande åtgärd skulle kunna vara inblandning av biokol, vilket skulle kunna resultera i såväl en allmänt förbättrad markkvalitet som en fastläggning av föroreningarna. Projektets leds av Anja Enell på SGI och ett flertal forskare från SLU medverkar och samordnas av Dan Berggren Kleja.

Samarbete är positivt även för SLU:s utbildning

Samarbetet mellan SLU och SGI har också en positiv betydelse för utbildningen på SLU. Dan Berggren Kleja är ansvarig för kursen ”Förorenad mark – riskbedömning och åtgärder” på 20 hp som ges inom ramen för civilingenjörsutbildningen inom Miljö och vattenteknik.

– Genom en unik insyn i vad som händer på både myndighetssidan och forskningssidan när det gäller arbetet med förorenade områden kan vi hålla kursinnehållet aktuellt, säger Dan Berggren Kleja.

Det finns också en rad examensarbeten som initieras av SGI men där forskare på SLU varit handledare.


Kontaktinformation

Dan Berggren Kleja, professor
Institutionen för mark och miljö; Markkemi, SLU
dan.berggren@slu.se, 018-672469, 0709-730 178