Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/arvidsson-segerkvist-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Automatisk vägning på bete
Under betesperioden kan det vara svårt att övervaka djurs tillväxt och hälsa. Målet med detta projekt var att utveckla en metod för sådan övervakning där djurägaren får ett larm när kurvan över ett
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-kumm-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Nötkött eller skog på nedlagd jordbruksmark?
I skogsbygder har mycket jordbruksmark lagts ner eller är nedläggningshotad på grund av svag lönsamhet. Ofta planteras gran på sådan mark, men nötköttsproduktion kan vara ett lönsammare alternativ,
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-wallenbeck-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Egenskaper hos ekologiska kor av olika ras
Inom ekologisk produktion rekommenderas producenter ofta använda lokala raser. Dock saknas vetenskapliga belägg för hur lokala raser fungerar under de förhållanden som råder inom ekologisk
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-hessle-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Uppfödning av korsningsstutar på grovfoder och naturbete
Användning av köttrassemin i mjölkbesättningar kan vara ett sätt att höja värdet på slaktkroppen genom att både slaktkroppstillväxt och formklass förbättras. Effekten av att använda köttras på
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/2_berg-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Växer kycklingarna i takt?
Inom slaktkycklinguppfödningen förväntar man sig att kycklingarna i en flock ska växa i ungefär samma takt. De är lika gamla, får samma foder, är av likartat genetiskt ursprung och vistas i samma
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/2_wallgren-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Så föder svenska producenter upp grisar utan kupering
Svansbitning är ett vanligt problem inom modern grisproduktion och är en indikator på dålig miljö där grisens beteendebehov inte uppfylls. Svansbitningen orsakar smärta och ibland infektioner, vilket
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/gunnarsson2-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Eko-kycklingar som är mer utomhus är friskare
Tidigare forskning om ekologiska värphöns har visat att det finns hälsofördelar med att hönorna får gå utomhus. Kunskapen om hur ekologiska slaktkycklingar påverkas av att hållas utomhus i Sverige är
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/goransson-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Hälsa och välfärd hos långsamväxande slaktkycklingar
Djurhälsa och välfärd har inte tidigare kartlagts hos svenska ekologiska slaktkycklingar. Därför genomfördes 2018 en utvärdering av hälsoläget hos två långsamväxande hybrider, då data samlades in
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-hessle3-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Dikalvsproduktion på skogsbeten
Allmänningar har historiskt sett använts både för bete med tamboskap och för att hämta ved och virke. I Norge släpper många lantbrukare fortfarande ut sina betesdjur på allmänningarna, samtidigt som
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/nadeau3-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Utfodring av tackor för hög lammtillväxt
Tackor har ett stort näringsbehov under högdräktigheten eftersom mycket av fostertillväxten sker då. Vi har studerat om högre energitilldelning till högdräktiga tackor med tre foster ökar lammens
![](/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/k-bank/2019/betesdjur-slu_100607_0084_jgz.jpg?height=200&width=354)
Bättre djurvälfärd med gemensamma mått
Djur behandlas olika väl i Europas länder. Inom EU-projektet Welfare Quality har SLU-forskare varit med om att utarbeta bedömningskriterier för djurvälfärd, främst för nötkreatur, grisar och fjäderfä
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/grans1-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Bedövningsmetoder för fisk får underkänt!
I två studier har vi utvärderat befintliga och alternativa bedövningsmetoder för uppfödd fisk. Vi har studerat regnbåge och den allt vanligare varmvattenlevande arten afrikansk vandrarmal (ibland med