Data för planering

Senast ändrad: 18 december 2023
Savannlandskap sett genom en grottmynning. Foto.

Är informationssamhället ljuset i slutet av tunneln? Genom att kombinera noggranna, stickprovsbaserade fältinventeringar med översiktligare men också billigare fjärranalysinformation kan vi idag beskriva skogsresursen på ett i många planeringssituationer tillräckligt gott sätt.

Ur ett planeringsperspektiv är datainsamlings- och dataförsörjningsfrågan måhända lite annorlunda ställd än ur t.ex. ett fjärranalysperspektiv. En skoglig planerare vill normalt producera planer så att de ger ett stöd till bättre beslut i brukandet av skogsresursen än vad som skulle ges utan sådana planer. Beslutsstödjande planer baseras bl.a. på tillräckligt bra beskrivningar av skogsresursen – inte så dåliga beskrivningar att fel beslut tas men inte heller så bra beskrivningar, från förhållandevis kostsamma datainsamlingar, att de inte kan nyttjas i beslutsstödsprocessen och alltså inte påverka planens åtgärdsförslag. All datainsamling borde därför föregås av en totalkostnadsanalys där man söker minimera summan av kostnaden av en viss datainsamling och kostnaden för de förväntade beslutsförlusterna som beror på felaktiga beskrivningar av skogsresursen.