Skoglig planering utgår vanligtvis från skogsägarens eller en annan beslutsfattares mål. När man arbetar med deltagande planering involveras däremot även andra intressenter. Individer och organisationer som påverkas av eller kan påverka planeringen kan sägas vara intressenter. I skogsbruksplanering kan intressenterna exempelvis vara närboende, intresseföreningar som orienteringsklubbar eller naturskyddsföreningen samt olika myndigheter som Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen.
Deltagande planering kan öka förståelsen för skogsbruk och förbättra relationerna mellan olika parter och därmed minska risken för destruktiva konflikter. Intressenterna kan också bidra med information om hur de nyttjar skogen och hur nyttjandet påverkas av skogsbruksåtgärder, vilket ökar möjligheterna att planera så att flera intressen tas tillvara.
Hur en process för deltagande planering bör läggas upp beror till stor del på planeringssituationen och faktorer som skogsområdets karaktär, hur många och vilken typ av intressenter det gäller samt vem skogsägaren är och vad hen har för målsättning med skogsbruket. En grundläggande fråga är hur mycket intressenterna egentligen involveras i planeringen och hur mycket de kan påverka den plan som tas fram. Ett vanligt sätt att beskriva det är som en stege där graden av deltagande ökar ju högre upp på stegen man tänker sig att processen ska ligga. Graden av deltagande bestämmer delvis också vilka metoder som är lämpliga för att involvera intressenterna. Handlar det om att man vill få in åsikter från ett stort antal intressenter kan enkäter vara lämpliga men om man vill att intressenterna ska delta mer aktivt i utvecklingen av planer behövs återkommande möten och workshops.
En variant av den så kallade deltagandestegen med exempel på lämpliga arbetsmetoder (baserat på material från IAP2, ©2007 International Association for Public Participation, www.iap2.org)
1/1