Ny forskning om möjligheter att bredda avelsmålet för den nordiska kallblodstravaren

Senast ändrad: 07 december 2022

Kallblodstravaren har ett stort värde både som sporthäst och för bevarandet av svenska raser då de bär på unika egenskaper anpassade för vårt nordiska klimat. Släktskapet mellan individerna inom rasen har under senare år ökat till följd av att ett litet antal populära hingstar används i avel. I ett doktorandprojekt vid SLU undersöker vi ifall hingstar som används i avel presterar olika bra på korta, medellånga respektive långa lopp. Det är första gången detta studeras då hingstarna idag inte rangordnas baserat på loppets längd. Resultaten från denna studie skulle kunna användas för att se över möjligheterna att bredda dagens avelsmål och förhoppningsvis främja användningen av olika hingstar från olika familjer.

Bevarad variation är viktigt för anpassningsförmåga

Kallblodstravaren ingår i Jordbruksverkets handlingsplan för bevarande av inhemska raser och klassas idag som hotad. Värdet av att bevara denna ras är högt eftersom den bär på unika egenskaper som gjort rasen anpassad till vårt svenska klimat. Kallblodstravare används inom travsport och tävlingsprestationer värderas högt. Järvsöfaks, världens snabbaste kallblodstravare, har till exempel sprungit in över 21 miljoner kronor och är far till 1165 hästar. Det är idag många hästar som har Järvsöfaks i något släktskapsled.

Järvsöfaks är inte den enda populära avelshingsten genom tiderna utan rasen har präglats av ett fåtal fäder som använts i stor utsträckning. Att få och närbesläktade hingstar dominerar aveln kan leda till att en del av den variation som finns inom rasen går förlorad.

Inavel ger minskad variation och kan ge försämrad prestation

Studier som mätt inavelsgraden hos kallblodstravare genom att läsa av hästarnas arvsmassa (DNA) eller genom att analysera härstamningsinformation, har visat att medelinaveln är 8-13%. En inavel på 13% betyder att denna andel av generna hos en individ i populationen har ett gemensamt ursprung. Detta kan jämföras med att para två halvsyskon, då får avkomman en inavelsprocent på 12,5%. Det finns forskning som visar att en hög inavel kan leda till försämrad hälsa och prestation på travbanan såväl som minskad fertilitet.

Kan nya egenskaper bidra till att behålla variationen inom rasen?

En av de egenskaper som bidrar med information i beräkningen av BLUP-avelsindex för kallblodstravare är hästens snabbaste kilometertid under ett lopp. I den aktuella studien inkluderar vi data över tävlingsresultat tillhandahållet av Svensk Travsport från 12 000 svenska och norska kallblodstravare. Dessa rutinmässigt insamlade resultat inkluderar lopp från 1995 till 2021. Information om bland annat hästens ålder, kön, säsong, bana, banunderlag, tränare och kusk har analyserats för att se vilken effekt de hade på kilometertiden. Utifrån statistiska modeller undersöker vi hur mycket av variationen av hästarnas förmåga att trava snabbt som beror på deras genetiska anlag, för de tre olika distanserna. I projektet skattar vi sedan avelsindex för kilometertid på respektive distans.

Med hjälp av detta går det att rangordna hingstarna som används i avel baserat på deras avelsindex för korta, medellånga och långa lopp. Om resultaten visar att hingstar presterar olika bra på dessa tre distanser kan det ha betydelse för att främja användningen av fler hingstar inom avelsarbetet. Att använda fler hingstar som kommer från olika familjer är viktigt för att kallblodstravaren ska prestera bra och vara frisk även i framtiden. Resultaten från studien kommer att publiceras under 2023.