Institutionen för husdjursgenetik
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-rydhmer-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Olika framtider för grisarna
Efterfrågan på griskött ökar i världen när många länder reser sig från fattigdom. Samtidigt ökar kraven på klimatsmart köttproduktion. I EU-projektet SusPig skissar vi på två scenarier. Maxad
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/1-gullstrand-2-270px.jpg?height=200&width=354)
Kornas dräktighetsförluster kan minskas genom avelsåtgärder
Användningen av automatiserade system för övervakning och skötsel av korna ökar. Vi har undersökt om data från systemen även kan användas inom avelsarbetet. Målet är att förbättra kornas fruktsamhet
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/2_strandberg2-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Bättre fruktsamhet med automatisk mätning av progesteron
I nuvarande avel för bättre fruktsamhet hos mjölkkor använder vi oss av uppgifter om semineringar. Ett av måtten är tiden från kalvning till första seminering (KFI) – ju tidigare kon blivit seminerad
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/clasen3-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Korsning för bevarande av gamla mjölkraser?
Lantbrukarna har en viktig roll i bevarandet av gamla husdjursraser. Utan ekonomiskt stöd kan gårdar med dessa raser dock ha svårt att överleva. I en studie undersöktes hur ekonomin kan förbättras i
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/1_ronnegard-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Hur umgås kor?
Hur mjölkkor interagerar med varandra i en ladugård kan påverka såväl deras välfärd som deras produktion. En stressad ko mjölkar helt enkelt mindre. Hon påverkas av många olika faktorer, där den
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/zira-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Produktionen av svenskt griskött i social livscykelanalys
Ur ett socialt perspektiv är produktionen av griskött bättre för grisar i Sverige än för grisar i Europa i genomsnitt. Detta är en av slutsatserna i en social livscykelanalys utförd av forskare vid
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/1_klingstrom-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Gigacow – SLUs digitala nätverk för mjölkkor
Gigacow är en infrastruktursatsning vid Sveriges lantbruksuniversitet med syfte att underlätta storskalig insamling av data från befintlig utrustning på mjölkgårdar. Målet är att i samarbete med
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-johansson-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Släktskap mellan fårraser
I detta projekt undersökte vi släktskap och genetisk variation hos fem svenska fårraser; Gutefår, Gotlandsfår, Klövsjöfår, Dalapälsfår och Fjällnäsfår. Vi undersökte DNA-variationen på 600 000
![](/globalassets/ew/org/andra-enh/vh/forskningsnytt/forskningsnytt-vh/2020/nr-7-2020/117377119_654097951863464_3704010870545670457_n4.jpg?height=200&width=354)
Fungerar genomiska avelsvärden på riktigt?
I dagens husdjursavel finns möjlighet att DNA-testa individer och ta fram genomiska avelsvärden. Dessa ger, vad man hittills sett, säkrare mått på djurets framtida egenskaper och faktiska värde i
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/koning-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Varför koagulerar inte mjölken?
Mjölkens förmåga att koagulera är avgörande för tillverkningen av ost. Vi har tidigare visat att 18 % av SRB-korna producerar mjölk som inte koagulerar alls, vilket är en alarmerande hög siffra. I
![](/globalassets/nyhet-kalend/2020/3-clasen-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
God ekonomi med mjölkraskorsning
Intresset för korsning mellan mjölkraser ökar i Sverige, vilket ökar behovet för mer kunskap rörande korsningsavel – särskilt om dess ekonomiska konsekvenser. I denna studie simulerades
![](/globalassets/nyhet-kalend/2021/eriksson-270px-webb.jpg?height=200&width=354)
Svenska koraser är genetiskt anpassade till sin miljö
Förutsättningarna för att hålla boskap skiljer sig åt mellan olika delar av vårt avlånga land. Koraser med olika ursprung har olika egenskaper till följd av naturligt urval och målinriktad avel. Ett