Seminarium i Ronneby

Senast ändrad: 21 september 2023

På naturum Blekinge, mitt i Ronneby Brunnspark samlades femtiosju naturvägledare under två dagar, 22-23 oktober, för CNVs andra seminarium i serien Visa natur- en resa i naturvägledningens värld.

Bredden på de närvarande var stor- egenföretagare, närnaturguider, museer, botaniska trädgårdar, ekopark, ideella föreningar. Många av deltagarna kom direkt från den naturumträff som ägt rum dagarna innan på naturum Blekinge.

Läs mer om naturum Blekinge här 

Seminariet inleddes med att Robert Ekholm föreståndare på naturum Blekinge välkomnade oss till Ronneby brunnspark. Anders Arnell och Sandra Jansson från CNV presenterade ”en resa i naturvägledningens värld” med utgångspunkt från det som CNV tar upp i rapporten Naturvägledning i Sverige

Tre inspirationsföredrag tog vid.

Ålgräsängar och blåstångskogar. Jenny Hertzman från Länsstyrelsen i Blekinge län berättade om Sveriges första snorklingsled i Kollevik, en skyltad natur- och kulturstig i en exotisk värld under ytan, som invigdes förra året. Den ligger i biosfärkandidat-området Blekinge Arkipelag. 

 

Kultur naturligtvis!

Ricky Wrentner, kulturpedagog på Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg, gav oss en bild av hur man på museet arbetar med landskapets naturresurser för att ge en ökad förståelse för människans liv förr och nu, hur natur och kultur påverkar varandra.

Rickys manus:

Fredriksdal museer och trädgårdar ligger mitt inne i Helsingborg och är för många förknippat med Nils Poppe och Eva Rydberg och deras teaterföreställningar. Men Fredriksdal är så mycket mer.

Här visas skånska landskap och dess gårdar och byggnader. Området är ett av Skånes största besöksmål med hundratusentals besökare varje år.
På Fredriksdal museer och trädgårdar arbetar vi sedan flera år tillbaka med att integrera natur och kultur. Vi har valt att betrakta natur och kultur som så totalt förenade att vi periodvis inte ens betraktat det som två olika ämnen som skulle integreras.

- Kulturen är påverkad av naturen och naturen är påverkad av kulturen och vi människor kommer alltid att vara en del av naturen.

Vi har valt att i vår pedagogiska arbetsgrupp blanda olika kompetenser. Totalt är vi fyra pedagoger, två biologer och två kulturvetare(en etnolog och en arkeolog).
Vid rekryteringen har vi lagt stor vikt på kunskap inom eget ämne men också för intresset för att arbeta integrerat.

Att se på naturen som en plattform för kulturell existens
Alltför ofta hör man kulturvetare som bortser från betydelsen av kunskap om biotoper, detta trots att landskapets möjligheter i form av mat och vatten men inte minst material till hus och verktyg i allra högsta grad är avgörande för människans existens.
Ingen kunskap är tillräkligt starkt för att bära sig själv. Skall vi kunna förstå livssituationen för människor i äldre tider så måste vi veta vilka resurser som finns i landskapet och för att förstå vår natur måste vi veta hur kulturella aktiviteter påverkat och påverkar vårt landskap och vår natur. För att nå insikt och få förståelse måste vi samarbeta naturvetare och kulturvetare.
1+1 = 3

För att förtydliga sambanden i ett pedagogiskt sammanhang kan man arbeta kring hantverk.
På Fredriksdal arbetar vi med material från såväl växtriket som från djurriket. Kunskap om materials möjligheter öppnar dörrar till mer förståelse och kunskap om sammanhang. 
Mycket av dessa kunskaper finns bevarade bland äldre människor, kunskap som snarast kan betraktas som en tyst kunskap som går i arv i ett system som kan liknas med mästare/lärling. I och med vår urbana livsstil försvinner denna typ av kunskap kontinuerligt. Detta faktum gör det ännu viktigare att samarbeta naturvetare och kulturvetare. 
Sedan ett par år tillbaka arbetar jag mycket med en iformationskälla som man ofta förbiser nämligen barnen och deras kunskaper och naturliga relation till natur och livet självt.
Kunskaper kring material, platser mm förmedlas i en ständigt pågående process där de äldre barnen lär de yngre på skolgårdar, i hemmen och på andra mötesplatser. Ibland försvinner kunskaper om t ex lekar, bara för att dyka upp igen efter kontakt med andra barn eller vuxna. Men de kan också komma tillbaka på grund av att de återupptäcks för att behovet finns.
Som i en del av våra program har vi gjort boplatsövningar med skolklasser för att se hur barnen väljer att lokalisera boplatsen. Hur mycket betyder närhet till rinnande vatten, träd och mat för barnen? Frågor som är aktuella är när under barnets uppväxt får människan kunskapen om var och hur boplatsen/hyddan bör se ut.

Blir min upplevelse i naturen mer värd om jag vet vad träd och fåglar heter? I mitt hantverk och i min relation till landskapet har namnen ringa betydelse men däremot betyder materialens användningsområden desto mer. Naturligtvis är det viktigt att använda ord och namn som betyder samma sak för oss alla men det känns ofta som om namn inte säger något om träden. En ask är en ask men hur ser trädet ut? Och hur kan jag använda det?
I barnens värld blir ofta de vetenskapliga namnen av mindre betydelse, istället uppfinner de namn på träd, platser mm som har med händelser eller funktion att göra. Dialektala namn har nog ofta sin begynnelse på samma vis men tyvärr är dessa ord idag nästan helt försvunna.

För mig som arkeolog och kulturvetare är det en fantastisk möjlighet att arbeta med naturvetare. Jag ser möjligheter som är otroliga för att förstå historia bättre. Jag är självisk men samtidigt har jag under de senaste 10 åren propagerat för att få andra kulturvetare att inse fördelarna av att arbeta integrerat.

Ricky Wrentner
Kulturpedagog
Fredriksdal museer och trädgårdar

 

Naturen är ute vi gör den inne!

Johan Sandzén, utställningskreatör från Naturinformation Ramneverk och Anders Johansson, utomhuspedagog från Friluften, vägledde oss i hur man som ensam guide tar hand om en busslast besökare och ger dem en exklusiv guidning som når fram till var och en. Lösningen enligt dem är: smart teknik.

Naturinformation Ramneverk

Friluften

Anteckningar från föreläsningen:

Naturen är ute, vi gör den inne. Varför behöver vi tjäna pengar? Hur tjänar vi dessa pengar?

Titta högt, titta lågt, gräv där du står, så väckte Johan och Anders en nyfiken grupp i Ronneby. Även om det inte är pengarna i sig som driver oss som guider eller berättare så är de nödvändiga för att behålla kvalificerade guider och för att underhålla våra anläggningar. Hur möter man en busslast som ensam guide och känner sig nöjd efteråt med vad man presterat i fält? Att hålla ihop ett dragspel med 50 personer är i praktiken omöjligt. När man återvänder till startplatsen kanske tio aktiva är kvar och resten upptäcker slingan på egen hand. Då har vi troligen 80% som är missnöjda med vad de fått för sina pengar och tid. 80% som sprider ett negativt budskap om ett spännande besöksmål…

Genom att berätta samma sak på flera olika sätt når vi fler besökare. I en basutställning kan besökaren själv gå runt, se t.ex. en monterad lämmel och läsa information om art, biotop etc.
Delar vi bussgruppen i tre grupper så blir varje tredjedel hanterlig och personlig när man följer med guiden. En grupp går med guiden, en går längs en turbostig och en går i utställningen.

Ett beprövat guidetrix är att ha med prylar i sin ryggsäck.  Det kan vara kikare, luppar, benbitar, tänder mm. Det kan också vara lite nyare teknik som en digitalkamera på en lång böjlig stång som man kan stoppa in i fågelholken eller ner i fjällämmelboet och se direkt på den medhavda skärmen vad som händer. Man kan ha med sig en liten, batteridriven LEDprojektor med bild och ljudfiler för att visa t.ex. en fågel som man kanske hör men inte ser. Hjälpmedel som gör upplevelsen spännande gör att folk är beredda betala.

Gruppen som skickas ut på turbostigen utrustas med en tag, som gör att det händer saker längs stigen. Musik spelas upp, naturljud, berättelser, bilder, äventyrshändelser. Särskilda taggar för barn, andra för vuxna. Naturinformation Ramneverk och Friluften utvecklar ett system som blir så personligt att man kan ge en personlig hälsning till den som kommer längs stigen. Den lösning som är klar för att byggas in i en stig kan starta ljud, ljus, doft mm under promenaden. Gästen vet inte var, vad eller när något kommer att hända vilket gör stigen mer spännande. Att höra en Spillkråka borta i torrakan ger en annan upplevelse än att läsa en skylt med pil som berättar om den. Tillsammans kan en aktiv skylt och ljudet i fjärran skapa en upplevelse som berör. En stig är ju svår eller omöjlig att få lönsamhet på men taggen gör att det händer saker för den som betalt för en upplevelse medan de som går ändå får en annan upplevelse av sin promenad.
Antecknat av Anders Arnell

Efter middag och möjlighet att dricka brunn blev det lyktvandring genom parken, haiku-läsning och provsmakning av te i den Japanska trädgården.

 

Dag två inleddes med workshop utomhus på platser som Trollsjön, Silverberget och rhododendronskogen. Efter fika och återsamling på naturum höll Sven G Hultman, ordförande i styrgruppen för CNV, i slutdiskussion om Hur gör vi så att naturvägledningen får ett lyft i samhället? Diskussionen inleddes med en kort historisk tillbakablick på vad som hänt inom naturvägledningsområdet. Sven väckte frågorna: Vad kan vi göra för att det ska fortsätta uppåt? Hur kan vi tillsammans hitta greppen motiven för att det här är viktigt? Vilka metoder ska vi använda?

Röster från diskussionen

Gör det lustfyllt! Ge insikt i att vi är beroende av naturen, viktigt att betona naturens läkande kraft. Guiden ska ha extra stora öron och lyssna in deltagaren/besökaren. Bättre utrustning behövs: ”Gummistövlar till alla skolbarn” Utveckla metoder som verkligen leder till miljöengagemang - mer forskning behövs. Våga prova nya metoder – berättande (storytelling) är en. Få in naturvägledning i kommunal planering - visa närnaturen. Tillgänglighet för alla: hur får man ut fler människor i naturen? Tänk bredare och nå fler: mer samverkan över gränserna t ex. på länsstyrelsen mellan miljöenhet och kulturmiljöavdelningar. Utveckla möjligheterna att ge varandra tips och kunskap. Gott exempel från Danmark där man sedan 1986 har utbildat ”naturvejledere”. Där finns även en förening för naturvägledare www.naturvejleder.net »

Röster från deltagarna:

”Bra att få utbyta tankar, idéer, kunskap och erfarenhet.” ”Mångfalden med olika infallsvinklar och sätt att guida. Att få känna den positiva energin hos så många människor som verkligen brinner för det de gör. Lagom blandning mellan teori och praktiska övningar. Att få höra inspirerande exempel.”


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv