Upptäck fjällen med trolldetektor

Senast ändrad: 29 april 2021

En hög, öppen fjällhed framför en rad branta snöklädda bergstoppar. Vad som är ett paradis för fjällvandrare idag, var för äldre tiders befolkning ogästvänlig vildmark, bebodd av övernaturliga väsen. Med hjälp av digitalt förstärkt verklighet ska nu möten med troll locka nya grupper till den norska fjällvärlden.

Soria Moria slott, målning av Theodor Kittelsen, 1900
Soria Moria slott, målning av Theodor Kittelsen, 1900. (CC0)

Strax utanför Trollheimens fjällområde, i Trøndelag län i centrala Norge, arrangerar naturturismföretaget "iTrollheimen" äventyrs- och kunskapsbaserade upplevelser för olika grupper under hela året. Verksamheten leds av naturvårdaren och musikern Gøran Bolme och pedagogen Åse Børset. Tillsammans med olika medarbetare leder de populära workshops för företag samt fjälläger för skolgrupper, under sommar och vinter.

- Vi som arbetar med naturbaserade upplevelser, jobbar i och lever av naturen, berättar Gøran. Här i vårt område har vi spännande natur, men inget spektakulärt jämfört med andra platser. Därför började vi fundera på hur vi kan använda den naturmiljö vi har, på bästa sätt. Det var så berättelser om troll dök upp för första gången.

Idéerna ledde vidare till ett treårigt samarbetsprojekt tillsammans med Norges Teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim samt Nord Universitet i Bodø, ett projekt som de börjar närma sig slutet på. Projektet har handlat om att utforska spelifiering och digitalt förstärkt verklighet (Augmented Reality, AR) som ett inslag i utomhuspedagogik.

- Med "Home of the Trolls" kommer deltagarna få använda vår egenutvecklade trolldetektor som ger gästerna en inblick i de osynliga trollens värld, berättar Gøran vidare. Trollheimen eller "Home of the Trolls" betyder ju trollens hemvist. Det är härifrån som de riktiga trollen kommer ifrån! Men riktiga troll är inte så dumma som de brukar framställas. Trollen är våra naturvägledare, våra naturvårdare och har unika egenskaper och kunskaper om naturmiljön och om olika djurarter.

Eiterdalen, ett av Trollheimens mindre kända delar. 
Eiterdalen, ett av Trollheimens mindre kända delar. Foto: Gøran Bolme

Trollheimen har haft en dubbel betydelse som både mytisk, fantasieggande plats i folktron och som friluftsområde. På 1800-talet mötte många norska barn miljön med dess trolska väsen, i sagan "Soria Moria Slott" av Peter Christen Asbjørnsen.

Det var även i Trollheimen som den moderna norska fjällturismen växte fram vid förra sekelskiftet, ett genombrott som kom med en ny järnvägslinje. Den sydsamiska kulturen har också haft ett centrum i området. I samisk mytologi är jätten Stalo (Stállu) en återkommande gestalt. 

Natur- och fjällmiljön, liksom legender om troll, är den befintliga "naturprodukten". För "iTrollheimens" verksamhet handlar det om att skapa "upplevelseprodukter" i naturmiljön, som dels kan marknadsföras, dels attrahera nya grupper av deltagare. 

Målet med applikationen, en sorts mellanting av ett spel och en digitalguide där troll spelar huvudroll som vägledare, är att nå familjer som vill göra fjällturer. Gøran ser dessutom "Home of the Trolls" som ett sätt att förhöja norsk naturvägledning:

- Våra tidigare erfarenheter visar att den allmänna kunskapen om naturen är rätt svag hos besökare. Folk är fokuserade på att komma upp på fjälltoppen och glömmer ofta av miljön under själva turen, menar Gøran. 

- Traditionell norsk naturvägledning, i naturskyddade områden som Trollheimen, är baserat på fasta informationstavlor. Språket på dessa skyltar är ofta formellt och innehåller ord som "förbjudet", "skyddat" och "undvik", vilket kan ha negativ effekt och skapar en form av distans mellan människor och naturen. Med en mer lekfull, informell ton kan gästerna känna sig mer som en del av miljön, tror Gøran.

Åse och Gøran träffar sin nya kollega.
Åse och Gøran träffar sin nya kollega. Foto: iTrollheimen

Universitetssamarbetet har lett fram till en fungerande prototyp som nu kommer att testas av representanter för målgruppen liksom under olika väderförhållanden. Förhoppningen är att det inom kort kan bli en färdig app att ladda ner. 

- En utmaning för berättarinnehållet har varit att hitta balansen mellan naturupplevelse och teknik, menar Gøran. Vi upplever att det är väldigt svårt. Det är väldigt lätt att tekniken avbryter naturupplevelsen, att vara på plats här och nu, fortsätter Gøran som samtidigt ser pedagogiska fördelar med just digitalt förstärkt verklighet (AR), en teknik som bygger på att röra sig i miljön.

- Det viktigaste man bör tänka om teknik är att det inte ska vara det enda mediet för att presentera viktigt innehåll. Den som önskar veta mer kan utnyttja tekniken som ett alternativ. Men den skall inte ersätta kraften hos naturupplevelsen i sig.

Det är troligt att spelifiering, berättande och upplevelser, både fysiska och digitala, kommer att ha betydelse för hur populära medier som film och spel utvecklas vidare, liksom för kommunikationsformer som natur- och kulturvägledning. Ett exempel är så kallad “magisk realism”, eller förstärkt berättarverklighet, en korsbefruktning mellan drama, litteratur, sagor, spel och film, som oftast utspelas i vardagssammanhang.  

Besöksskylt i irländskt naturskyddsområde
Besöksskylt i irländskt naturskyddsområde. Foto: Elain Walsh (CC BY-NC-ND 2.0), flickr.com

Nya korsformer kan också innebära ett växande intresse för det immateriella kulturarvet, dit sagor och folktro hör. I Kalmar ordnade kommunen, i samarbete med Ecocon, under åren 2016-18 både guidade och självguidade vattenväsen-visningar, vilket fick ett stort gensvar från familjer som deltog. 

Sedan 2009 inkluderas för övrigt småfolk, mytiska varelser på Irland, i EU:s naturskyddsföreskrifter. Detta kan låta irrationellt för modern naturvård. Men respekt för övernaturliga väsen i naturen har i historisk tid inte enbart haft ett uppfostrande syfte. Tack vare att människor har aktat sig för att vistas i vissa miljöer har legender även haft en viss naturbevarande funktion, intill modern tid. 

- Att använda sig av lokala legender och myter, vars sanningshalt ibland inte är helt möjliga att bekräfta, kan alltså ge spännande vinklar till vägledningen och lägga nya berättelser till gamla. Fast samtidigt som det går att provocera, utmana invanda föreställningar, måste allt innehåll förstås baseras på fakta, betonar Gøran.

Men den viktigaste frågan kvarstår, Gøran. Det sägs att troll inte tål dagsljus, har ni trots detta själva mött troll på fjället någon gång?

- Alla som har vuxit upp runt Trollheimen och har varit mycket ute i naturen, har sett många saker, svarar Gøran. Vi växte upp med sagor och berättelser från Trollheimen och de varelser som bor där. De flesta sagor börjar med orden “Det var en gång..” och, ska ni veta, i varje sagoäventyr finns det alltid något som är sant!

Text: Paul Henningsson, musedia

Artikeln är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 3, april 2021.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv