Liten teknikordlista

Senast ändrad: 27 april 2021

AR, IR, QR? Digital informations- och kommunikationsteknologi är ett område med många beteckningar för specifika funktioner och med en begreppsflora som växer. Här är ett urval av allmänna begrepp som kan vara bra att känna till i digitala utvecklingssammanhang och som bland annat används i avsnittet med tips på teknik.

Användbarhet
I vilken grad en viss produkt, verktyg eller tjänst fungerar ändamålsenligt för det sammanhang den har utvecklats för (engelska: usability).

Användarvänlighet
Hur enkel och lättanvänd en funktion kommuniceras och upplevs av användaren.

App
Förkortning av applikation. En mjukvara eller programvara som har utvecklats för en viss funktion, till exempel visa videoklipp eller skicka och ta emot e-post. Används och laddas främst ned av brukare av smartphones eller surfplattor, men används även som beteckning för mjukvara på dator.

AR
Förkortning av Augmented Reality, på svenska kallat förstärkt verklighet. En kombination av mänskliga sinnesintryck, fysisk verklighet och digitalt genererat innehåll som aktiveras genom användarens position eller rörelse.

Bluetooth
Se “blåtand”.

Blåtand
Trådlös radiokommunikation för digitala apparater, t ex mellan en dator och en skrivare eller överföring av bilder mellan två smarta mobiltelefoner. (engelska: Bluetooth).

Born Digital
Information eller innehåll som skapats som ett digitalt original och endast existerar i digital form, till exempel ett ljudkonstverk eller en datorspelvärld.

Cloud
Se “molntjänst”.

Digital förmedling
Samlingsbegrepp i Sverige/Norden för digital vägledning eller kunskapskommunikation inom musei- och kulturarvsområdet.

Digitalisering
Övergång till digitalt baserad organisationsstyrning eller förvaltning, eller från fysisk resebyråbokning till internetbaserad bokning och försäljning. Kallas även digital transformation.

Digital signage
Se “digital skyltning”.

Digital skyltning
Samlingsnamn för interaktiva och icke-interaktiva skyltlösningar i offentliga miljöer, inomhus och utomhus. Till exempel orienteringskartor, affischer, biljetterminaler, utställningsskärmar, butiksskyltningssystem. Baseras ofta på publiceringsverktyg som tillåter uppdatering  över internet på fler skärmar samtidigt.

Digitisering
Överföring av fysisk (analog) information till digital information, t ex att konvertera en videokassett till digitalt filmklipp. Sammanblandas ibland med begreppet digitalisering.

e-bläck
Elektroforetiskt bläck, en teknik för visualisering av text och grafiskt innehåll på så kallat digitalt papper, som påminner om hur flytande kristaller visas på digitala armbandsur (engelska: e-Ink). 

e-papper
Även kallat digitalt papper, icke-reflektiva bildskärmar med ytor som kan generera knivskarp text och grafik genom så kallat “e-bläck”. Se även “digital skyltning”

Enkortsdator
Miniatyrdator på kretskort med full funktion att hantera grafik, bildskärm, ljud, minneskort, internetanslutning med mera och som kan programmeras för att utför specifika funktioner. Vanliga enkortsfabrikat är Arduino, Raspberry Pi och Tinkerboard.

Förstärkt verklighet
Se “AR

GLAM
Förkortning av Galleries, Libraries, Archives, Museums, på svenska ibland kallat ABM-sektorn. Används ofta vid gemensamma frågor i digitaliseringssammanhang, t ex dokumentation, arkiv, samlingsbestånd osv

GPS
Förkortning av Global Positioning System, ett satellitbaserat positioneringssystem på jordytan, som möjliggör geografisk lägesbestämning utomhus av byggnader, fordon, elektronisk apparatur med mera.

Hands-on
Benämning på engelska för fysisk interaktiv aktivering eller laboration i t ex utställningssammanhang. Fysiska modeller, taktila material, hantering av växt- eller  kulturföremål och fysiska experimentstationer hör till “hands-on”

Haptik
Illusion av massa, motstånd och tyngd hos digitala objekt, som användare kan uppleva med t ex sensorer på handskar eller i fysiska föremål, t ex en vibrerande bilratt för datorspel

iBeacon
Trådlös radiokommunikation för Apple-enheter baserad på blåtandsteknik (se “blåtand”) som möjliggör informationsöverföring eller aktivering av funktioner i t ex iPad eller iPhone.

Immersion
Även kallad “omslutning”, en sinnlig illusion av att befinna sig i tredimensionellt omslutande värld, t ex i en digitalt skapad, grafisk virtuell verklighet. Immersion kan även kommuniceras genom suggestivt rumsligt ljud, för att skapa upplevd närvarokänsla i en avgränsad värld, t ex en skogslund eller en medeltida marknad. Se även AR och VR.

Interaktionsdesign
Tillämpad design för att skapa produkter, tjänster eller miljöer som är användbara med utgångspunkt från användares behov, förutsättningar och förförståelse. Uttrycket användarorientering används ibland synonymt med begreppet.

IOT
Förkortning av Internet of Things, på svenska kallat sakernas internet. Digitala och elektroniska enheter, men även fordon och byggnader, som kommunicerar med Internet och/eller nätverk för att skicka och ta emot driftsinformation eller fjärrstyras.

IPS
Förkortning, Indoor Positioning System, positioneringsbestämning med hjälp av trådlösa radionätverk inomhus, som via sändarpunkter, “hotspots”, kan skapa ett koordinatsystem. Se även “GPS” samt “iBeacon”.

IR
Förkortning för Infra Red, infrarött, som används för optisk kommunikation (ljusstråle) mellan enheter, t ex mellan en fjärrkontroll och en TV eller en projektor

Kapacitiv
Teknik hos bildskärm som är tryckkänsligt interaktiv, en sk pekskärm och läser av fingrets tryck med hjälp av naturlig ledningsförmåga (ett “kontaktskapande”) i våra kroppar. Vanlig i t ex smartphones och surfplattor. Se även “pekskärm”.

Mixed reality
Sömlös kombination av fysisk respektive digitalt skapad verklighet, där det analoga och digitala förenas i en helhetsupplevelse, t ex där fysiska artefakter har utrustats med sensorer eller teknik och kan påverka den digitala miljön och vice versa. Se också “haptik” och “smart objects”.

Molntjänst
“I molnet”: informationslagring i stora sammankopplade datornätverk istället för lagring på egen dator. Används ofta som webbtjänst för säkerhetskopiering eller för tillgång till material oavsett geografisk ort. (engelska: cloud).

MP3
Digitalt format för ljud, som baseras på effektiv komprimering av ljudfilen i syfte att minska storleken på datafilen. Fördelen är enkel uppspelning via till exempel internet eller i mobiltelefoner. Nackdelen är ljudkvalitén som kan påverkas av för hög komprimering. Andra digitala ljudformat är OGG, AAC (komprimerande format) eller WAV, AIFF (icke-komprimerande format).

Multitouch
Egenskap hos pekskärm som tillåter tryckinmatning från fler användare samtidigt.

NFC
Trådlös radiokommunikation på korta avstånd, kontaktlös kommunikation, för överföring av information mellan enheter. T ex i kollektivtrafikskort eller vid mobiltelefons-betalning vid kortterminaler. NFC står för Near field communication.

Open source
Se "Öppen källkod".

Pekskärm
Datorbildskärm som tillåter direkt tryck för aktivering av grafiska knappkontroller, fält och menyer på skärmen, även kallad touchskärm (engelska: touchscreen)

Positioneringsteknik
Sammanfattande begrepp för trådlösa lösningar som medger att t ex mobila enheter kan ta emot digital information automatiskt vid en given punkt. Används t ex för trådlösa guidesystem där innehåll spelas upp beroende på var användarens enhet befinner sig. Se även “IPS” och “iBeacon”.

QR-kod
Grafisk streckkod bestående av rutmönster som representerar text- eller sifferinformation. Utvecklad inom logistik för att med maskiner kunna läsa av försändelsepaket, används populärt för att med t ex smartphonekamera läsa av länkar till webbadresser, i annonser och på skyltar.

Resistiv
Teknik hos bildskärm som är tryckkänsligt interaktiv, en sk pekskärm som läser av fingrets tryckposition genom att registrera kontakt mellan bildskärmens olika skikt. Till skillnad från kapacitiva skärmar som endast behöver vidröras, kräver resistiva skärmar kraftigare tryck.

RFID
Förkortning av Radio Frequency Identification, trådlös kommunikation mellan en aktiv sändare och passiv mottagare. Används t ex för nyckelkort för att öppna elektroniska lås eller för att läsa av busskort. Se även “NFC” och “blåtand”.

Sensor
Även kallad givare. Samlingsnamn för teknik för avläsning eller mätning av inkommande information, t ex temperatur, fukt, värme, vätska, ljus och liknande i syfte att automatiskt reagera och ge impuls till en kopplad funktion, t ex ett larm eller en digital enhet.

Smart objects
Samlingsnamn för apparater eller enheter som är utrustade med digitala funktioner, t ex kan skicka eller ta emot information via trådlöst nätverk, möjliggöra interaktion med dator med ett fysiskt föremål och liknande. Se även “IOT”.

Trådlöst nätverk
Radiobaserat kommunikationsnätverk som istället för kommunikation via signalkabel (t ex bredbandskabel) tillåter att enheter kommunicerar med andra enheter utan kabel, vilket även gör enheterna rörliga, mobila. Används ofta som begrepp för anslutning till internet, t ex för bärbar dator eller surfplatta och liknande.

Usability
Se “användbarhet”.

UX
Förkortning av User Experience, användarupplevelse och betecknar användares helhetsupplevelse av en produkt, tjänst eller miljö, det vill säga användarens intryck, förståelse och intryck genom interaktion. En del av området interaktionsdesign, som ibland även kallas upplevelsedesign, inom bland annat media- och underhållningsproduktion men även turism och besöksnäring. Se även “användbarhet” och “interaktionsdesign”.

Wifi
Förkortning av Wireless Fidelity, se "trådlöst nätverk".

Virtuell
Icke-reell, skenbar - används ofta för att beskriva tredimensionella grafiska och visualiseringstekniker som Virtuell verklighet men även för att beskriva allmänna digitala representationer. T ex en virtuell skoaffär på nätet eller en djurpark som dataspel, som härmar upplägget i en fysisk djurpark, med djurhägn, informationstexter, bilder, filmer och möjligheter att få veta mer av verklig personal (eller fiktiv, om djurparken inte har kopplingar till en fysiskt existerande park). Se “VR”.

Virtuell verklighet
Se “VR”.

VR
Virtuell verklighet, illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med digital teknik. Kallas även skenbar verklighet. Illusionen kan vara baserad på att användaren med hela kroppen deltar, undersöker och interagerar med den skapade världen med hjälp av speciella tillbehör i form av bärbara läsglasögon, handkontroller eller handskar utrustade med sensorer. Skenbar verklighetskänsla kan även skapas med hjälp av digitala 360°-bilder och filmer för datorskärm eller mobiltelefon. Se även “virtuell” och “AR”.

Öppen källkod
Programvara som är fri att använda och modifiera och som utvecklas av informella intressegrupper, snarare än juridiska, kommersiella bolag som säljer färdigutvecklade produkter

Se även länkar till teknikordlistor under “Nyttiga länkar”.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv