SLU-nyhet

Kan historien bidra till framtiden?

Publicerad: 21 november 2017
issues_4-1_web400.jpg

I en tid av allvarliga miljöhot kan samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner ge ledtrådar till hur vi kan forma en mer hållbar framtid. Det framväxande forskningsfältet historisk ekologi kombinerar kunskap från olika ämnesområden för att skapa nya perspektiv på historia och samtid och på sambanden mellan natur och människa.

De flesta rapporter om vår tids största utmaningar – miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar – lyfter många frågor. I boken Issues and Concepts in Historical Ecology (Carole L Crumley, Tommy Lennartsson, Anna Westin, red.) presenteras tvärvetenskapliga perspektiv på hur vi kan tolka och lära av historien, av hur människan under olika tider nyttjat naturresurser och landskap mer eller mindre uthålligt. Boken tar sin utgångspunkt i forskningsfältet Historisk ekologi, vilket innebär möten mellan ämnesområden som tillsammans kan ge fördjupad kunskap om natur- och samhällsförändringar, historiskt och idag.

- Historisk kunskap behövs för framtiden, när det gäller att hitta innovativa sätt att använda naturresurser, inom om natur- och kulturmiljövård, och för att värdesätta den natur som håller oss människor vid liv, säger Carole Crumley.

En nyckelfråga är hotet mot den biologiska mångfalden, som idag utarmas i katastrofal omfattning på grund av mänsklig verksamhet. Att se bakåt är en nödvändig del av arbetet för uthålligt bevarande och nyttjande av jordens kapital av levande organismer.

- När man jobbar med hotad biologisk mångfald måste man alltid vara medveten om historien och ställa sig frågan hur det var i naturen innan mångfalden befann sig under ett sådant hot som vi ser idag, säger Anna Westin.

- I kulturlandskapet behöver man förstå hur människans tidigare nyttjande av naturen har skapat förutsättningar för mångfalden av arter. Det är tidigare generationers försörjning som har format den mångfald som idag är hotad. Om man exempelvis vill bevara biologisk mångfald i naturbetesmarker, behöver vi ta reda på vilka delar av den tidigare betesdriften som behöver finnas i dagens skötsel. Det görs genom att kombinera historiska källor med ekologisk kunskap om vad arterna kräver av sin livsmiljö, berättar Tommy Lennartsson.

Den kunskap som man får på detta sätt kan konkret utmynna i att man återinför eller imiterar historiska detaljer i dagens naturvårdsskötsel. Därigenom kan man återskapa livsmiljöer för arter som annars hotas av utrotning.

Med rötter i antropologi, ekologi, paleoekologi, geografi och natur- och kulturmiljövård, ger historisk ekologi verktyg som kan bidra till förstå människans påverkan på, och beroende av naturen. Det förutsätter långsiktigt arbete och en vilja att mötas och kunna kombinera olika kunskapsfält.

Issues and Concepts in Historical Ecology är resultatet av en process som startade 2013, med ett en tvärvetenskaplig workshop i historisk ekologi. Boken innehåller tio kapitel skrivna av 22 forskare från svenska och utländska universitet. Varje kapitel är i sig ett tvärvetenskapligt utforskande som inkluderat nya angreppssätt på olika frågor, i diskussion med hela forskningsgruppen.

Således är boken vad den lär – genom dess utförliga beskrivning av den här typen av forskningsprocesser, är den en vägkarta för tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Målgruppen är forskare och studenter på högre nivå, men även personer som intresserar sig för människa och natur, för landskapsvård och resursnyttjande.

Flygfoto från Uppland, som visar en mosaik av naturtyper

Carole L Crumley är professor emerita i antropologi vid University of North Carolina-Chapel Hill, och gästprofessor vid Centrum för biologisk mångfald. Hon är en av grundarna till historisk ekologi som forskningsfält, och har under lång tid arbetat med landskapsförändringar och resursnyttjande i Bourgogne, Frankrike. Hon är även aktiv i ett globalt forskningsarbete kring förändring och komplexa system där historisk ekologi bidrar med nyckelkunskap för en hållbar framtid.

Tommy Lennartsson är docent i bevarandebiologi vid SLU och forskare vid Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

Anna Westin är docent i agrarhistoria vid SLU och forskare vid Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.

 

Bilden:

Flygfoto från Uppland, som visar en mosaik av naturtyper, formade av olika kombinationer av mänsklig påverkan och naturliga processer. I områden i bildens förgrund har bete format ett foderproducerande gräslandskap av ett vassbälte i strandkanten. Här är vegetationen påverkad av både betandet och vattnet.

Foto: Bergslagsbild, upphovsrätt: Uppladsstiftelsen och länsstyrelsen i Uppsala län

Fakta:

Issues and Concepts in Historical Ecology. The Past and Future of Landscapes and Regions
Carole L Crumley, Tommy Lennartsson, Anna Westin (red)

Samtliga författare: Carole L. Crumley, Anna Westin, Tommy Lennartsson, Paul Sinclair, Jon Moen, Fredrik Charpentier Ljungqvist, Anamaria Iuga, Bogdan Iancu, Monica Stroe, Håkan Tunón, Tuija Hilding-Rydevik, Carina Green, Ove Eriksson, Anneli Ekblom, Paul Lane, Karl-Johan Lindholm, Jesper Larsson, Michael Scholl, Elizabeth Jones, Scott Madry, Seth Murray, Amanda Tickner 

Utgiven av Cambridge University Press
ISBN: 978-1-108-42098-3

Läs mer om boken på Cambridge University Press


Kontaktinformation
Sidansvarig: cbm-webmaster@slu.se