SLU-nyhet

Olika typer av naturvårdsåtgärder behövs för att bevara lavarna

Publicerad: 31 augusti 2017

I svenska skogar finns inte så många trädarter men artrikedomen kopplad till träd är stor. Det gäller till exempel lavar och skalbaggar. Åsa Ranlund visar i sin avhandling att det är stor variation mellan hur arterna reagerar på åtgärder inom skogsbruket beroende på vilka egenskaper de har och vilka träd de är kopplade till. Hon har sett att hänsynsträd av asp och björk verkar spela en viktig roll för lavarna i det brukade skogslandskapet. Men för att kunna bevara fler arter behövs en bredd av olika naturvårdsåtgärder.

När skogar brukas förändras miljön för de arter som lever på träden. Både för att de får färre platser att leva på men också för att mikroklimatet ändras runt de träd som finns kvar när skogen avverkas, till exempel när det gäller ljus och fuktighet.

Hänsynsträd viktiga för lavar

En naturvårdsåtgärd är att lämna hänsynsträd på hyggen. Åsa Ranlund har analyserat lavar på dessa kvarlämnade träd och hur de reagerar när träden i den omgivande skogen huggs ner. Lavarna inventerades på träd i avverkningsmogen skog, där skogen nyligen avverkats och 20 år efter avverkning.

- Hänsynsträden verkar fylla en viktig funktion i dagens brukade skogslandskap. Många arter förekommer till och med oftare på hänsynsträden än på träd i skog. Men det finns också de som vi aldrig eller sällan hittar på hänsynsträd men som är vanliga i sluten skog. Vi tror att det speglar skillnader i hur arterna reagerar på den öppnare miljö som bildas runt hänsynsträden vid slutavverkningen, säger Åsa Ranlund.

Hon har också analyserat hur skalbaggar i död ved påverkas av stubbrytning i det omgivande landskapet. Även där är det stor variation i hur olika arter reagerar men skalbaggar som lever som rovdjur påverkades mer negativt.

Trädens egenskaper påverkar...

Det kan vara svårt att förutse vilka arter som kommer att påverkas negativt. I vissa fall kan trädens egenskaper ge ledtrådar till hur arter kopplade till träden svarar på en miljöförändring. En lav som är kopplad till gran har inte varit särskilt utsatt för exponerade miljöer eftersom granen nästan alltid växer i sluten skog. För lavarter som istället är knutna till pionjärträd som asp och björk så har levnadsförhållandena sett annorlunda ut eftersom de ofta växer i mer exponerade miljöer.

- Vi tror att sådana här historiska skillnader i vilka miljöer som olika trädslag har förekommit i kan ha påverkat lavarna kopplade till dem. Det skulle kunna förklara varför lavarterna kopplade till gran förekommer mycket mindre på exponerade hänsynsträd än i sluten skog medan lavarter kopplade till asp, björk och tall visar ett motsatt mönster, säger Åsa Ranlund.

...liksom arternas egenskaper

I andra fall kan arternas egna egenskaper avgöra hur de svarar på miljöförändringen. Till exempel så kan lavar ha substanser i sin bål som skyddar dem mot starkt solljus.

- Vi har sett att lavar med sådana substanser i bålen förekommer mer på hänsynsträd, jämfört med träd i sluten skog, än lavar utan sådana substanser.

Arter är olika och vi kan inte förvänta oss att en åtgärd ska gynna alla. Åsa Ranlunds resultat visar på vikten av att vi använder många olika hänsynsåtgärder i skogen. Det kan handla om nya åtgärder men också att vi använder mer av åtgärder som finns i dag. Exakt vad vi behöver göra för att svara mot arternas variation av egenskaper och livsmiljöer har Åsa inte analyserat.

- Hänsynsträden svarar för en ökning av habitat som det varit ont om i brukade svenska skogar: Gamla träd i ljusa miljöer. Idag sparar vi också hela områden till exempel i naturreservat, där träd får bli gamla men de skogarna är ofta mörka. Däremot är det ont om gamla träd i mer öppna skogar. Där skulle vi antagligen kunna göra mer, till exempel gallra kring hänsynsträd och öppna upp i vissa reservat.

Kontakta:

Åsa Ranlund, doktorand på institutionen för ekologi
018-672372
asa.ranlund@slu.se

För bilder: Lena Gustafsson

En grupp aspar på hygge. Flygfoto.
Aspen är ett viktigt trädslag för mångfalden i skogen. Här en grupp aspar på hygge i Hälsingland. Foto: Lena Gustafsson
Björk på hygge invid en skogsväg.
Även björkar lämnas ofta som hänsynsträd på hyggen. Avhandlingen visar att de är artrika på lavar. Foto: Lena Gustafsson
Åsa Ranlund. Foto.
Åsa Ranlund, doktorand på institutionen för ekologi. Foto: Viktor Wrange

Fakta:

Länk till avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/14416/
Respondent: MSc Åsa Ranlund
Opponent: Professor Susan P. Harrison, Department of Environmental Science and Policy, University of California-Davis, USA
Tid: 2017-09-01 09:00
Ort: Uppsala
Lokal: Hörsalen, Loftet
Arrangör: Instititionen för ekologi


Kontaktinformation