SLU-nyhet

Expedition med ”extra allt” vidgar förståelsen för Östersjöns ekosystem

Publicerad: 28 april 2020
Sillgrissla med skarpsill i näbben sitter på en klippa

Onsdag 29 april stävar forskningsfartyget R/V Svea ut på SPRAS: en expedition som samlar in data om sill och skarpsill i Östersjön. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet passar på att utveckla den traditionella fiskeriundersökningen till en modern ekosystemundersökning genom att kombinera och komplettera expeditionen med bland annat seglande drönare, fågelräkningar och spigganalyser. Den utökade datainsamlingen ska ge en bättre helhetsbild av hur Östersjöns ekosystem fungerar.

– Vi vill hitta fler bitar i det komplexa pusslet som är Östersjöns ekosystem. Idag tycks till exempel systemet inte riktigt hänga ihop längre rent rumsligt och det kan bland annat ha lett till att torsken svälter. Torsken lever numer nästan uteslutande i de södra delarna av Östersjön, medan sillen och skarpsillen, som är en viktig födoresurs, istället finns längre norrut. Frågan är hur denna fördelning av olika fiskbestånd påverkar resten av ekosystemet, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) och vetenskaplig ledare för expeditionen.

Fler undersökningar ger ekosystemperspektiv

I Östersjön genomförs två årliga och internationellt koordinerade undersökningar av de pelagiska arterna sill och skarpsill, en under våren och en under hösten. Sverige har tidigare enbart deltagit i den undersökning som genomförs i oktober (BIAS) men i och med att vi nu har tillgång till R/V Svea så kan vi också delta i vårundersökningen (SPRAS). Undersökningarna genomförs med standardiserade metoder där akustiska metoder (ekolod och sonarer) kompletteras med trålningar, planktonhåvningar och nya fiskanalyser på lab.

– Det vi nu dessutom gör är att vi utökar den traditionella fiskeriexpeditionen för att ta forskningen ett steg längre och bredda perspektivet. I praktiken genomför vi nu vår första ekosystemsurvey. Det kommer att ge oss en ännu bättre förståelse för hur allting hänger ihop i Östersjön, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Bryggan – ett centrum för fågelobservationer

Den svenska delen av SPRAS genomförs i havsområdet mellan det svenska fastlandet och Gotland. I de här vattnen, bland annat Karlsöarna utanför Gotlands västkust, finns några av Östersjöns viktigaste havsfågelkolonier. Det finns relativt mycket sill och skarpsill i Östersjön just nu, och det gynnar fiskätande sillgrisslor och tordmular.

– Vi har ganska bra kunskap om de här fåglarna och vi vet också ganska mycket om fisken, men kopplingen mellan dem förstår vi sämre. Under den här expeditionen kommer vi därför att hela tiden räkna fåglar från bryggan och sedan matcha den informationen med den data vi samlar in med hjälp av Sveas olika avancerade akustiska instrument och våra provtrålningar. Vi vill ta reda på hur mycket fisk fåglarna behöver för att klara att överleva och föda upp ungar, för att på sikt kunna ta hänsyn till detta i en framtida ekosystemförvaltning, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Seglande drönare ger långa mätserier

För en vecka sedan sjösatte Jonas Hentati-Sundberg dessutom en havsgående drönare SLU Aqua Sailor, utanför Gotland. Den obemannade segelfarkosten kommer att mäta mängden fisk, salthalt och vattentemperatur under flera månader – i samma områden som även undersöks med Svea under SPRAS.

– Med hjälp av drönarens ekolod får vi ett kontinuerligt flöde av bilder under lång tid och vi får massor av nya data, men vi vet inte alltid exakt vad det är vi ser. Är det fiskar, fåglar eller till och med kanske stora plankton? Svea har fem olika ekolod som ger ännu mer upplöst information och när vi dessutom sätter i trålen eller planktonhåven så kan vi ta reda på exakt vad det är vi ser. Genom att köra Aqua Sailor och Svea samtidigt så kan vi alltså skapa en översättningstabell, som vi sedan kan använda när vi ska tolka all data som drönaren samlar in under sommaren, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Utöver fågelobservationer och autonom datainsamling med hjälp av drönare så kommer forskarna under expeditionen också göra maganalyser av sill och skarpsill för att ta reda på vilka plankton de äter och hur deras dygnsrytm ser ut. Ett av skälen till detta är att öka kunskapen om tillväxten och näringsinnehållet hos dessa arter.

Hur "ekar" en spigg?

En annan art som ökat mycket i Östersjön de senaste decennierna är spigg. Spiggen påverkar även andra fiskarter i kustområdena eftersom den delar av sin livscykel lever nära kusten. Kunskapen om dess exakta antal, utbredning och rörelsemönster är dock dåligt kända.

– På den här expeditionen tar vi de första stegen mot en bättre kunskap om spiggens antal, genom att vi ska mäta av dess ekostyrka, alltså hur signalerna från ekoloden studsar tillbaka från just spigg. När vi vet det så kommer vi att kunna översätta den data vi får från ekoloden på segeldrönare och fartyg till antal och mängd av spigg, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Följ expeditionen!

På institutionens Facebook-sida https://www.facebook.com/sluaqua kommer du att kunna följa expeditionen via dagliga inlägg (de dagar vi har tillräcklig uppkoppling)

Fakta om Svea

Sveriges nya forskningsfartyg, R/V Svea togs i bruk hösten 2019. Svea är fullt utrustad för oceanografi- och fiskeriundersökningar och ombord finns bland annat fjärrstyrda undervattensfarkoster och avancerade akustiska instrument.

Med Svea undersöks och övervakas Västerhavets och Östersjöns ekosystem, och med henne samlar SMHI samlar in data om havsmiljön och SLU övervakar fiskbestånden. Informationen används bland annat för internationell havs- och klimatforskning och som vetenskapligt underlag för beslut om fiskekvoter.

Fakta:

SLU är ett vattenuniversitet

Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.


Kontaktinformation

Jonas Hentati Sundberg, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
jonas.sundberg@slu.se
, 010-478 40 70, 073-938 79 69