SLU-nyhet

Intensiva skogsbränder viktiga för biologisk mångfald och älgbete

Publicerad: 08 december 2021
Kraftig rök som stiger upp från en skog.
Foto: Emelie Fredriksson, SLU

Intensiva skogsbränder gynnar den biologiska mångfalden hos vedlevande skalbaggar och svampar, samt skapar gott om foder för älgar. Det visar en ny avhandling från SLU där långtidseffekterna av olika typer av skogsbränder jämförts mer än tio år efter bränderna.

Efter en skogsbrand ändras landskapet radikalt och skapar livsmiljöer som många arter är beroende av. Genom att effektivt bekämpa brand har vi i dag minskad förekomst av dessa miljöer, vilket har gjort att många djur, bland annat många insekter och svampar, är hotade.

Genom att medvetet bränna skog på ett kontrollerat sätt, med så kallade naturvårdsbränningar, kan vi återinföra miljöer som saknas i skogen och på så sätt gynna den biologiska mångfalden. Men för att sådana åtgärder ska vara effektiva behövs kunskap om de långsiktiga effekterna av både naturliga skogsbränder och naturvårdsbränningar.

– I min forskning har jag undersökt hur brand påverkar vedlevande svampar och skalbaggar, däggdjur, fåglar och växter. Men även specifikt hur älgen nyttjar brandområdena och hur den naturliga branden skiljer sig från naturvårdsbränningar i dessa olika aspekter, säger Emelie Fredriksson, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Fann hotade arter i brandområden

Emelie Fredriksson har studerat tre stora naturliga skogsbränder, tre intilliggande obrända skogar och fem naturvårdsbränningar i Norrbotten, Sverige. Hon fann att de naturliga skogsbränderna skapar unika miljöer som har en positiv påverkan på biologisk mångfald på lång sikt och att naturvårdsbränningar inte uppnår dessa effekter i lika hög grad.

– Efter mer än tio år efter de naturliga skogsbränderna såg vi tydliga skillnader i både vilka arter som finns där men även deras antal, jämfört med hur det ser ut i de obrända skogarna. I brandområdena hittade vi bland annat den starkt hotade kantade kulhalsbocken och den nära hotade svarta ögonknäpparen, säger Emelie Fredriksson.

I den brända skogen finns stor mängd döda träd som är viktigt för många insekter och svampar. Forskarna såg också mer bete av älg på träden i den naturligt brända skogen, mer spillning och mer unga träd som älgen föredrar att äta, jämfört med både obränd skog och naturvårdsbränning.

– Naturvårdsbränning uppnår inte dessa effekter i lika stor grad som naturlig skogsbrand, troligen för att det inte brunnit lika intensivt, säger Emelie Fredriksson.

Viktigt med äldre skog som inte brunnit

När det gäller däggdjur och fåglar såg Emelie Fredriksson att skogen som inte brunnit nyttjas mer än områdena för de naturliga skogsbränderna. Det kan bero på att skogsplanteringar bidrar med liknande miljöer som branden skapar, alltså öppna områden med ung skog. Forskningen visar också att den obrända skogen är viktig för bland annat ovanliga vedsvampar, ren och tjäder.

Avhandlingen visar sammantaget att naturliga skogsbränder skapar unika miljöer som positivt påverkar biologisk mångfald på lång sikt men även att obränd skog, speciellt äldre mer orörd skog, är viktig.

Forskningen har möjliggjorts genom finansiellt stöd från Skogssällskapet och Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne.

 

Disputation

Emelie Fredriksson försvarar sin avhandling ”Decadal effects of forest fire on biodiversity and browsing : a comparison between wildfire and prescribed burning” fredagen den 10 december kl. 09.00 på SLU I Umeå.

Följ gärna disputationen online, kontakta therese.lofroth@slu.se för att få en länk.

Länk till avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/id/eprint/26120

 

Porträttbild av Emelie Fredriksson.
Emelie Fredriksson
Foto: Susanna Bergström, SLU
(Klicka för högupplöst bild)