SLU-nyhet

Fett, socker och protein - hur ser framtiden ut?

Publicerad: 25 maj 2021

KCF ANALYS

Tema Marknad

Är animaliskt fett, animaliskt kött och socker på väg bort från våra matbord? Den uppfattningen är lätt att få för den som studerar media idag. Men frågan om våra konsumtionsvanor är mångfacetterad – i förändring uppstår nya möjligheter till diversifiering för den som är lyhörd.

På global nivå har vi en stadigt växande befolkning med ett ökat ekonomiskt välstånd. Där finns det ingen tvekan om att fortsätta bekräfta sitt nyvunna välstånd med ökad konsumtion av kött, fett och socker. Vi har en paradox där allt fler lider av välfärdssjukdomar orsakade av övervikt samtidigt som allt fler är undernärda på grund av osäker livsmedelsförsörjning. De negativa effekterna av allt högre halter av växthusgaser i atmosfären kan komma att bli omfattande för det globala livsmedelssystemet. Detta ställer nya och komplexa krav på den globala produktionen av, och handeln med dessa produkter.

Den ökade efterfrågan på kött har ökat till exempel avskogningen av Amazonas till förmån för ökad areal bete och sojaodling. Exporten av levande djur är också en uppmärksammad konsekvens av ökad efterfrågan. Efterfrågan på fett har expanderat palmoljeodlingen på bekostnad av de tropiska skogarna i framför allt Indonesien och Malaysia. Utarmningen av ekosystem, ökade koldioxidutsläpp och dålig social hållbarhet är några konsekvenser.

I ett svenskt perspektiv är bilden en annan. Ur ett folkhälsoperspektiv är välfärdssjukdomar ett omfattande problem. Övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar beroende på vår livsstil och konsumtionsmönster kan inte förnekas. Eftersom vi är ett land med relativt hög välfärd finns det också resurser, både privat och kollektivt, att arbeta med frågan. Samhället informerar oss om vad och hur vi ska äta. Vi kan privat tillåta oss att lägga del av vår konsumtion på dieter, träningsformer och att på andra sätt förbättra vår livsstil. Det syns också i konsumtionsförändringar av till exempel kött, fett och socker. Nya marknader skapas för vegetabiliska proteiner som ersättning för kött, och för att möta efterfrågan från ökad andel veganer, vegetarianer och flexiterianer.

Man kan lätt få uppfattningen att den svenska produktionen därmed skulle vara under press av ändrade konsumtionsvaror. I verkligheten är de enda produkter vi är självförsörjande på socker, morötter och spannmål. Det finns alltså teoretiskt sett ett stort utrymme att växa i för svensk produktion. Av kött är till exempel ungefär 50% importerat. När konsumtionen minskar är det främst importen som får stryka på foten samtidigt som efterfrågan på svenskt ökar. Intresset för svenskproducerade grönsaker och trädgårdsproduktionen expanderar kraftigt. Detta ger nya möjligheter till diversifiering.

Både nu och i framtiden gäller att se på hur konsumtionen förändras på de marknader man riktar sig till. Att konsumtionen förändras i min närmarknad innebär inte att världen i övrigt beter sig på samma vis. Protein, fett och socker är globala handelsprodukter där priset sätts på världsmarknaden. Det har inte minst märkts under det senaste året då de globala priserna stigit kraftigt, främst beroende på kraftigt ökad efterfrågan från Kina. I Europa är intresset stort för att hitta ersättning för soja som proteinkälla i framför allt foder men också livsmedel. I Danmark har storskaliga anläggningar för att utvinna protein ur gräs redan startat. Det är många frågor som skall lösas på samma gång i framtidens livsmedelssystem. Nya marknader och affärsmodeller kommer att skapas. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Av Per Hansson, verksamhetsledare SLU Kompetenscentrum företagsledning


Kontaktinformation

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se