För Christina Lundström, forskare på SLU RådNu i Skara, är förändring för ökad hållbarhet en hjärtefråga. Den 6 december lägger hon fram sin avhandling om hur digitalisering och digital teknik kan utgöra viktiga verktyg, använda på rätt sätt.
Svenskt lantbruk måste ställas om för att de stora utmaningar vi står inför ska kunna mötas. Digitalisering och digital teknik utgör viktiga pusselbitar men teknikutvecklingen måste ske nära praktiken och slutanvändaren involveras i utvecklingen.
- Forskningen har under lång tid haft fokus på tekniken i sig och inte på lantbrukares socio-ekonomiska system eller praktik där tekniken ska användas och där den är beroende av lantbrukaren för att fungera, säger Christina Lundström.
Två komplexa situationer behandlas i avhandlingen, som har titeln Care in digital farming – from acting on to living with. Det är gödsling med satellitbaserat beslutsstöd samt robotmjölkning och i båda fallen gör tekniken att lantbrukarens relation till grödan eller kon förändras. Grödan ses genom en satellitbild på samma sätt som kon ses genom robotdata. Bägge exemplen bidrar till att lantbrukaren utvecklar en vidgad professionell blick. Samtidigt kan kunskap och erfarenhet inte ersättas med teknik, till exempel är djurskötarens så kallade djuröga fortfarande avgörande för produktionen.
I avhandlingen introducerar Christina Lundström begreppet omsorg (care) som visar behovet av ett relationellt perspektiv och behovet av både hjärta och hjärna såväl i forskning som i lantbrukspraktiken.
- Tekniken måste styra i önskvärd riktning och vara inbäddad i mänsklig praktik för att fungera i komplexa situationer.
Christina Lundström har i sin forskning i övrigt stort fokus på marken och dess jordhälsa.
- Vår odlingsjord och hur dess ekosystem mår är grundläggande för en ökad hållbarhet så det är frågor som jag arbetar med.
Något som engagerar på djupet är till exempel projektet ”Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder.” Det drivs av professor Thomas Keller, institutionen för mark och miljö, i samarbete med bland annat Christina Lundström och hennes kollega Jenny Höckert, också hon på SLU RådNu.
- Projektet handlar om hur lantbrukare tänker om klimatet och om de ändrar sina strategier i relation till jordhälsa och klimatförändringar. Vi samarbetar med rådgivare och ett 30-tal lantbrukare. Forskarna tar prover och analyserar marken och vi intervjuar lantbrukarna, berättar Christina Lundström.
Hon och hennes kollegor är intresserade av om lantbrukarna börjat tänka annorlunda efter sommaren 2018 då torka och höga temperaturer starkt påverkade hela lantbruket. I projektet deltar omkring 15 lantbrukare i Västergötland och 15 i Östergötland.
- Vi vill bland annat veta om de ändrat brukningssystem och brukningsmetoder? Det är frågor som hänger tätt ihop med jordhälsofrågan.
Ett projekt som berör jordhälsa är även det digitala beslutsstödet Terranimo som ska hjälpa lantbrukare att bedöma risken för markpackning på grund av brukningsmetoder och maskinval. Här är målet att skapa ett verktyg som lantbrukarna ska kunna använda innan de investerar i en ny maskin, för att se vilka effekter som den kommer att ha på marken. Under 2022 startade också projektet ”Från att vilja till att våga och kunna - hur kan vi bättre stödja lantbrukets entreprenörer för att främja åkermarkens långsiktiga hållbarhet?"
- Lantbrukarnas arbete med jordhälsofrågor och hur vi kan stödja dem i det arbetet är centrala forskningsområden för Jenny Höckert och mig, konstaterar hon.
Hon arbetar även med utvecklingen av ett spännande datorspel, Klimatspelet, ett digitalt spel som ger unga möjligheten att testa målkonflikter som berör klimat, biologisk mångfald, växtnäringshushållning samt konsumtion och produktion av livsmedel. En prototyp utvecklades med medel från Västra Götalandsregionen. Nu ska ett riktigt spel tas fram i samarbete med 4H, Svenska Kyrkans Unga, Sverok Väst och WWF Sweden Youth SLU Holding, Högskolan i Skövde, Nationellt resurscentrum för biologiundervisning och NTA Skolutveckling, genom medel från Formas och Allmänna arvsfonden. Spelet ska lanseras 2024.
- Vi ser möjligheter att använda spelet för att öka kunskaperna om sambanden mellan livsmedelsproduktion och konsumtion samt olika miljöaspekter på dessa. Här finns målkonflikter som vi måste hantera, berättar Christina Lundström.