Nyhet

Gemensamma viltstammar för Sverige och Norge – men målen kan vara motsatta

Publicerad: 03 maj 2022
Simmande älg

Sverige och Norge delar viltpopulationer längs riksgränsen, men den svenska och norska förvaltningen bedrivs inte gemensamt. Ett exempel på motstående mål är att älgstammen på den svenska sidan reduceras för att minska betesskador på skog medan betestrycket på den norska sidan anses vara tillräckligt litet för att kunna öka älgbeståndet.

Sverige och Norge har en gemensam gräns på över 1600 km. Vilda djur bryr sig inte om våra gränser men förvaltningen präglas av de administrativa gränserna. Projektet GRENSEVILT har under fyra år arbetat för att ta fram kunskap för en förbättrad, gränsöverskridande flerartsförvaltning där förutom älg även varg och järv har ingått.

Inom GRENSEVILT har vi byggt upp ett nätverk av deltagare från Sverige och Norge som kan arbeta vidare utifrån den nya kunskap som kommit fram i projektet, säger Camilla Wikenros på SLU som lett projektet tillsammans med Barbara Zimmerman på Høgskolen i Innlandet i Norge.

Gränsöverskridande älgvandring

GRENSEVILT har försett älgar med GPS-sändare för att kartlägga deras vandringar. Märkningarna gjordes i norra Värmland och Dalarna, samt angränsande områden i Norge. Mer än hälften av de GPS-försedda älgarna använde olika vinter- och sommarområden och bara en tredjedel använde samma område vinter och sommar.

Först när snön lade sig djup i de norra delarna av studieområdet lämnade de migrerande älgarna sommarområdet. Så fort det blev snöfritt vandrade älgarna åter från de mer snöfattiga områdena längre söderut till högre belägna områden norrut, säger Håkan Sand, forskare på SLU.

Fågelvägen mellan sommar- och vinterområden var i genomsnitt 52 km för tjurar och 19 km för kor. Under vandringen passerade de flesta älgarna riksgränsen och de vistades i flera älgjaktområden under året.

Älgens påverkan på skogen: två olika bilder av verkligheten

I de snöfattiga områden som älgarna samlas i vintertid ökar betestryck på tall i ungskog. En älgbetesinventering utförd med både norska och svenska metoder gav motsägelsefulla resultat då de två metoderna mäter olika saker och har olika tröskelvärden: Den norska metoden visade att betestrycket var litet. Den svenska metoden visade på ett skogsbruk i allvarlig kris. Det gör att den gemensamma älgstammen i gränsregionen förvaltas olika i de två länderna.
 – I Norge vill man spara djur för att öka älgstammen och i Sverige finns planer på en fortsatt minskning av älgstammen. Eftersom älgar vandrar mellan Sverige och Norge påverkar grannlandets skötsel av älgstammen i en oönskad riktning, både i Sverige och Norge, säger Barbara Zimmermann vid Høgskolen i Innlandet

Vargens påverkan på älg och älgjakt

I GRENSEVILT ingick också en förnyad studie om vargens uttag av älg. Den visade att de studerade vargflockarna tog färre älgar än vad som setts i tidigare studier.

– Eftersom vargreviren har blivit mindre och ligger närmare varandra än tidigare är vargens totala uttag av älgpopulationen fortfarande jämförbart med de tidigare studierna. Men vi såg också att vargarna tog en större andel vuxna djur och en mindre andel kalv än det som tidigare studier har dokumenterat. Det skulle däremot kunna öka vargens inverkan på älgarnas populationstillväxt, säger Håkan Sand.

I svenska och norska älgjaktområden regleras älgjakten till viss del efter förekomsten av varg.
 – Men det är inte bara vargförekomst som förklarar varför vissa områden har högt eller lågt jaktuttag, säger Camilla Wikenros. Till exempel påverkar tätheten av björn och andelen ungskog i jaktområdet också jaktuttaget av älg.

Samspelet mellan järv, varg och mindre rovdjur

För att studera samspelet mellan järv, varg och mindre rovdjur har GRENSEVILT övervakat slaktrester från älgjakten och vargdödade älgar med viltkameror. Räv syntes oftast på bilderna och var den art som spenderade mest tid vid födokällorna under dygnets alla timmar. Vargar sågs oftare på bild vid vargdödade älgar än vad järvar gjorde, men på slaktavfall var det ingen skillnad i besöksfrekvensen mellan järv och varg.

 – Inget i den här studien tyder på att järven som asätare kommer att påverka vargens uttag av älg, säger Camilla Wikenros.

Järven i skogslandet

– Vi har studerat järvens ekologi genom att förse individer med GPS-sändare, säger Malin Aronsson vid SLU.

Järvens hemområden var ungefär lika stora här som beskrivits för järvar i fjällen. Men födan var annorlunda.

 – Järven livnärde sig framförallt på slaktavfall efter jakt, och då främst älg. Vi hittade även mindre byten som järven troligen själv hade dödat, framför allt skogshöns och andra fågelarter, säger Malin Aronsson.  

Nyfödda älgkalvar ingick också i födan under försommaren, men endast ett fåtal dödades möjligen av järv. De flesta honorna fick ungar de år de studerades, och ungarna hade en hög överlevnad.

– Det tyder på att järven hittar tillräckligt med mat och kommer att fortsätta återkoloniseringen av skogslandet, säger Malin Aronsson.

Viltförvaltning förr och nu

En viktig förutsättning för gränsöverskridande förvaltning är att känna till varandras sätt att förvalta viltet. GRENSEVILT har tagit fram en interaktiv tidslinje som visar viktiga händelser och lagar för svensk och norsk viltförvaltning bakåt i tiden.

– Den historiska utvecklingen hjälper till att förstå likheter och skillnader i dagens förvaltning. Vi har också sammanställt en broschyr som gör det lätt att jämföra svensk och norsk förvaltningsstruktur, säger Ane Eriksen på Høgskolen i Innlandet.

Pressbilder

(Får användas i samband med denna studie, fotograf måste anges)

Älg. Foto: Arne Nævra

Vargar vid slaktrester från älgjakten. Foto med viltkamera

Järv vid slaktrester från älgjakten. Foto med viltkamera

Kontakt för olika studier

Gränsöverskridande älgvandring

  • Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, +46 70 300 37 01
  • Barbara Zimmermann, barbara.zimmermann@inn.no, +47 473 15 130

Älgens påverkan på skogen: två olika bilder av verkligheten

  • Barbara Zimmermann, barbara.zimmermann@inn.no, +47 473 15 130
  • Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, +46 70 300 37 01

Vargens påverkan på älgpopulationen

  • Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, +46 70 300 37 01
  • Barbara Zimmermann, barbara.zimmermann@inn.no, +47 473 15 130

Vargens påverkan på jaktuttag av älg

  • Camilla Wikenros, camilla.wikenros@slu.se, +46 581 69 73 44
  • Barbara Zimmermann, barbara.zimmermann@inn.no, +47 473 15 130

Järven i skogslandet

  • Malin Aronsson, malin.aronsson@slu.se, eller Jens Persson, jens.persson@slu.se, +46 70 635 36 05
  • Petter Wabakken, petter.wabakken@inn.no, +47 970 44 518,

Samspelet mellan järv, varg och mindre rovdjur

  • Camilla Wikenros, camilla.wikenros@slu.se, +46 581 69 73 44
  • Kristoffer Nordli, kristoffer.nordli@slu.se, +47 419 07 877

Viltförvaltning förr och nu

  • Ane Eriksen, ane.eriksen@inn.no, +47 970 24 779
  • Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, +46 70 300 37 01

Övergripande för projektet

  • Camilla Wikenros, camilla.wikenros@slu.se, +46 581 69 73 44
  • Barbara Zimmermann, barbara.zimmermann@inn.no,  +47 473 15 130

Rapporter från GRENSEVILT

Fakta:

Fakta: Finansiering, kommunikation och nätverk

GRENSEVILT har finansierats av Interreg Sverige-Norge, FORMAS, Naturvårdsverket och Innlandet fylkeskommun. Projektet har fått fortsatt stöd av Interreg och Innlandet fylkeskommun för GRENSEVILT 2.

Kommunikation har varit en central del av projektet. Forskarna har bland annat under de fyra åren hållit 198 föreläsningar för allmänhet, intresseorganisationer, förvaltning, studenter och andra forskare. Projektet har en webbplats, Youtubekanal och Facebooksida där du bland annat hittar filmer, animeringar och inslag från media.

GRENSEVILT har byggt upp ett nätverk av deltagare från Sverige och Norge. Denna resursgrupp har följt projektet och träffats två gånger om året för att diskutera olika frågor. På svensk sida deltog länsstyrelserna i Värmland och Dalarna, Finnskogens älgskötselområde, Jägareförbundet Värmland, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Stora Enso, Svenska Jägareförbundet, Svenska Rovdjursföreningen, och WWF Sverige. Från norsk sida deltog Statsforvalteren i Innlandet, Nordre Finnskog Elgregion, Glommen Mjøsen Skog, NORSKOG, Statskog, Landbrukskontoret for Våler och Åsnes kommuner, Norges og Hedmark Jeger- og Fiskerforbundet samt WWF Norge.


Kontaktinformation