Sverige och Norge har en gemensam gräns på över 1600 km. Vilda djur bryr sig inte om våra gränser men förvaltningen präglas av de administrativa gränserna. Projektet GRENSEVILT har under fyra år arbetat för att ta fram kunskap för en förbättrad, gränsöverskridande flerartsförvaltning där förutom älg även varg och järv har ingått.
– Inom GRENSEVILT har vi byggt upp ett nätverk av deltagare från Sverige och Norge som kan arbeta vidare utifrån den nya kunskap som kommit fram i projektet, säger Camilla Wikenros på SLU som lett projektet tillsammans med Barbara Zimmerman på Høgskolen i Innlandet i Norge.
Gränsöverskridande älgvandring
GRENSEVILT har försett älgar med GPS-sändare för att kartlägga deras vandringar. Märkningarna gjordes i norra Värmland och Dalarna, samt angränsande områden i Norge. Mer än hälften av de GPS-försedda älgarna använde olika vinter- och sommarområden och bara en tredjedel använde samma område vinter och sommar.
– Först när snön lade sig djup i de norra delarna av studieområdet lämnade de migrerande älgarna sommarområdet. Så fort det blev snöfritt vandrade älgarna åter från de mer snöfattiga områdena längre söderut till högre belägna områden norrut, säger Håkan Sand, forskare på SLU.
Fågelvägen mellan sommar- och vinterområden var i genomsnitt 52 km för tjurar och 19 km för kor. Under vandringen passerade de flesta älgarna riksgränsen och de vistades i flera älgjaktområden under året.
Älgens påverkan på skogen: två olika bilder av verkligheten
I de snöfattiga områden som älgarna samlas i vintertid ökar betestryck på tall i ungskog. En älgbetesinventering utförd med både norska och svenska metoder gav motsägelsefulla resultat då de två metoderna mäter olika saker och har olika tröskelvärden: Den norska metoden visade att betestrycket var litet. Den svenska metoden visade på ett skogsbruk i allvarlig kris. Det gör att den gemensamma älgstammen i gränsregionen förvaltas olika i de två länderna.
– I Norge vill man spara djur för att öka älgstammen och i Sverige finns planer på en fortsatt minskning av älgstammen. Eftersom älgar vandrar mellan Sverige och Norge påverkar grannlandets skötsel av älgstammen i en oönskad riktning, både i Sverige och Norge, säger Barbara Zimmermann vid Høgskolen i Innlandet
Vargens påverkan på älg och älgjakt
I GRENSEVILT ingick också en förnyad studie om vargens uttag av älg. Den visade att de studerade vargflockarna tog färre älgar än vad som setts i tidigare studier.
– Eftersom vargreviren har blivit mindre och ligger närmare varandra än tidigare är vargens totala uttag av älgpopulationen fortfarande jämförbart med de tidigare studierna. Men vi såg också att vargarna tog en större andel vuxna djur och en mindre andel kalv än det som tidigare studier har dokumenterat. Det skulle däremot kunna öka vargens inverkan på älgarnas populationstillväxt, säger Håkan Sand.
I svenska och norska älgjaktområden regleras älgjakten till viss del efter förekomsten av varg.
– Men det är inte bara vargförekomst som förklarar varför vissa områden har högt eller lågt jaktuttag, säger Camilla Wikenros. Till exempel påverkar tätheten av björn och andelen ungskog i jaktområdet också jaktuttaget av älg.
Samspelet mellan järv, varg och mindre rovdjur
För att studera samspelet mellan järv, varg och mindre rovdjur har GRENSEVILT övervakat slaktrester från älgjakten och vargdödade älgar med viltkameror. Räv syntes oftast på bilderna och var den art som spenderade mest tid vid födokällorna under dygnets alla timmar. Vargar sågs oftare på bild vid vargdödade älgar än vad järvar gjorde, men på slaktavfall var det ingen skillnad i besöksfrekvensen mellan järv och varg.
– Inget i den här studien tyder på att järven som asätare kommer att påverka vargens uttag av älg, säger Camilla Wikenros.
Järven i skogslandet
– Vi har studerat järvens ekologi genom att förse individer med GPS-sändare, säger Malin Aronsson vid SLU.
Järvens hemområden var ungefär lika stora här som beskrivits för järvar i fjällen. Men födan var annorlunda.
– Järven livnärde sig framförallt på slaktavfall efter jakt, och då främst älg. Vi hittade även mindre byten som järven troligen själv hade dödat, framför allt skogshöns och andra fågelarter, säger Malin Aronsson.
Nyfödda älgkalvar ingick också i födan under försommaren, men endast ett fåtal dödades möjligen av järv. De flesta honorna fick ungar de år de studerades, och ungarna hade en hög överlevnad.
– Det tyder på att järven hittar tillräckligt med mat och kommer att fortsätta återkoloniseringen av skogslandet, säger Malin Aronsson.
Viltförvaltning förr och nu
En viktig förutsättning för gränsöverskridande förvaltning är att känna till varandras sätt att förvalta viltet. GRENSEVILT har tagit fram en interaktiv tidslinje som visar viktiga händelser och lagar för svensk och norsk viltförvaltning bakåt i tiden.
– Den historiska utvecklingen hjälper till att förstå likheter och skillnader i dagens förvaltning. Vi har också sammanställt en broschyr som gör det lätt att jämföra svensk och norsk förvaltningsstruktur, säger Ane Eriksen på Høgskolen i Innlandet.
