I dag brukas nästan all skog i Sverige med trakthyggesbruk, där skogen efter 60 till 120 år slutavverkas för att sedan åter planteras med träd.
– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter, därför är det viktigt att ta reda på hur hyggesfria metoder påverkar både biologisk mångfald och skogens tillväxt, säger Jörgen Sjögren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I en ny litteraturstudie har forskarna fokuserat på den hyggesfria metoden blädning, som lämpar sig bäst för granskogar i Sverige. I blädningsbruk krävs en skog med träd i alla storlekar, i alla delar av skogen, men med betydligt fler små än stora träd; en så kallad fullskiktad skog. I blädning avverkas de allra största träden med ett intervall på ungefär var femte till femtonde år.
Många arter kvar första åren efter blädning
Närmare 1200 vetenskapliga publikationer har gåtts igenom av forskarna. Bland dessa identifierades 17 studier där tillväxt mellan blädnings- och trakthyggesbruk jämförs och 21 studier som undersöker hur blädning eller blädningsliknande skogsbruk påverkar biologisk mångfald.
I sammanställningen såg forskarna att många arter överlever de första åren efter en blädning. De kunde också slå fast att blädningsskogar hade helt andra arter än vad som finns på ett kalhygge, samt att skalbaggsfaunan i blädade bestånd delvis liknade den i gallrade skogar. Det finns dock få studier som jämför blädningsbruk med äldre skogar i trakthyggesbruk, vilket gör det svårt att utvärdera hur biologisk mångfald skiljer sig mellan skötselsystemen.
– På kort sikt verkar blädningsbruk bevara många skogslevande arter, men vi vet ännu inte vad effekterna är på lång sikt. Dessutom hittade vi få studier på hotade eller rödlistade arter, så vi kunde inte heller dra några slutsatser om hur dessa arter påverkas av blädningsbruk, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU.
Blädningsbruk och skogens tillväxt
Studier som jämför produktion mellan blädningsbruk och trakthyggesbruk var också få. Forskarna fann bara ett fåtal långsiktiga experiment som tyvärr har stora brister i designen av studierna. De flesta jämförelser baserades på matematiska modeller där tillväxt simulerats över en längre tid. Av dessa visade många studier en högre tillväxt för trakthyggesbruk – men inte alla. Skogsägare bör därför vara beredda på att blädningsbruk kan ge lägre tillväxt än trakthyggesbruket, men det behöver inte vara så.
– I dag finns det få fullskiktade skogar i Sverige. Avverkas dessa med kalhyggesbruk försvåras möjligheten att tillämpa blädningsbruk, eftersom det tar tid att skapa nya fullskiktade skogar och det skulle sannolikt även resultera i låg tillväxt i dessa skogar under den tiden. Står valet mellan att bruka de kvarvarande fullskiktade skogarna med trakthyggesbruk eller blädning så kan det vara lämpligt att använda sig av blädningsbruk i väntan på att det finns mer kunskap om hur både tillväxt och biologisk mångfald påverkas av olika skötselmetoder, säger Adam Ekholm, tidigare postdoktor vid SLU.
Kunskapssammanställningen belyser en viktig kunskapslucka och forskarna efterlyser fler studier om långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, särskilt på hotade arter. Det finns också ett behov av att upprätta en långsiktig forskningsinfrastruktur med inriktning mot alternativ till trakthyggesbruk.
