Unga forskare på SLU belönas med stipendier för att bidra till en frisk Östersjö

For English, please change language at the top of the page.

Isa och Erik är båda forskare i början av karriären på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Isa disputerade i höstas med sin doktorsavhandling som fokuserade på den invasiva svartmunnade smörbultens levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Erik är doktorand och jobbar just nu med sitt projekt ”ePIKE” där han undersöker möjligheterna med att använda eDNA som en skonsam övervakningsmetod av svenska gäddbestånd.

Otolitkemi hos torsk i östra Östersjön

Isas nya projekt handlar om otolitkemi hos torsk och kan bidra till ny kunskap om faktorer som påverkar tillväxten hos torsk från Bornholmsbassängen. Det här väntas i sin tur ha betydelse för torskförvaltningen och kan i förlängningen bidra till att förbättra Östersjöns ekologiska status.

Först och främst, hur känns det att ha fått det här stipendiet Isa?

– Jätteroligt och som en väldigt stor uppmuntran! Det känns också spännande att få lära mig en metod som jag inte har jobbat med förut, och dessutom blir det kul att få fokusera på en art som jag inte har arbetat så jättemycket med tidigare.

Du ska utföra kemiska analyser på otoliter från 60 torskar – berätta mer om det, hur fick du idén och vad önskar du uppnå?

– Idén uppstod i samtal med kollegor på Kustlaboratoriet på SLU och kontakter på DTU Aqua i Danmark. Otoliterna är redan insamlade, och i det här första steget i projektet ska jag preparera dem och skicka iväg dem på analys. Sedan behöver jag söka mer pengar för att få tid att räkna och skriva. Ett mål med projektet är att försöka se om förändrad metabolism hos torskarna, på grund av leverparasiter, reflekteras i den kemiska sammansättningen i otoliterna. Sedan ska jag undersöka om denna effekt går att särskilja från effekterna av syrebrist som torskarna har upplevt.

Hur går det till när man genomför kemiska analyser på otoliter?

– Man preparerar först otoliterna genom att gjuta in dem i epoxiplast. Därefter sågar man ett tvärsnitt så att otolitens kärna kommer fram, sedan slipar man och sen skickas otoliterna iväg för analys med hjälp av laserteknik.

Något mer som du vill berätta om?

– Projektet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), DTU Aqua (Danmark) och SUNY-ESF (USA) vilket är väldigt roligt, avslutar Isa.

Tillämpning av eDNA för kvantitativ övervakning av gädda

Eriks projekt ”ePIKE” handlar om tillämpning av eDNA för kvantitativ övervakning av gädda. Målet med projektet är att undersöka om metabarcoding (en metod där streckkodning av DNA avläses), går att använda för att analysera alla fiskarter i ett och samma prov. Med hjälp av ökad kunskap om våra fiskebestånd, framtagna med skonsamma fiskövervakningsmetoder, hoppas Erik bidra till välgrundade beslut i förvaltningen av bestånden.

Erik, hur känns det att ha fått det här stipendiet?

– Det känns såklart väldigt hedrande. Det är även kul att få chansen att fortsätta undersöka möjligheter med eDNA som kvantitativ övervakningsmetod och att få testa den här metoden. 

Kan du berätta mer om ditt projekt, hur du fick idén till det och vad du önskar uppnå?

– Projektet är en fortsättning av mitt doktorandprojekt ”ePIKE”. Där har vi sett att mängden eDNA korrelerar med mängden gädda som finns i ett område. I projektet har vi använt oss av en så kallad enartsanalys med qPCR (quantitative polymerase chain reaction) och där vi endast har tittat på mängden DNA från gädda. Men i många av de prover vi har tagit finns även information om mängd av andra arter i området. Vi vill därför se om vi med hjälp av flerartsanalys genom metabarcoding kan analysera dessa prover på nytt. På så sätt kan vi se om mängden DNA från samtliga arter förhåller sig till den mängd arter som finns i området. Vi planerar också att undersöka hur måtten av eDNA från dessa två metoder (qPCR och metabarcoding) förhåller sig till varandra när det gäller just gädda. 

Kan du introducera oss i metoden DNA-metabarcoding, vad innebär det i praktiken och hur ska det användas i ditt projekt?

– Vid enartanalys så kvantifierar man en kort sekvens DNA som är specifik och unik för den art man är ute efter att undersöka. Vid flerartsanalys med metabarcoding identifierar man en sekvens DNA som är specifik för en viss grupp av organismer, exempelvis benfiskar, men som har stor variation inom DNA-sekvensen beroende av art. Genom att först skilja ut dessa DNA-sekvenser från ett vattenprov, och sedan läsa av dem och tillskriva dem till varje art, får man på så vis ett mått på hur många kopior av varje sekvens tillhörande varje art som finns i provet, avslutar Erik.