Fakta:
Projektet har finansierats av nationella FoU-medel från Jordbruksverket.
SLU-nyhet
Fler och nöjdare skadegörare i ett varmare Norden
Publicerad: 04 april 2024
Majoriteten av alla kända skadegörare på den globala livsmedelsproduktionen trivs bättre och förökar sig snabbare i ett varmare klimat. Den sortens generaliseringar är emellertid inte särskilt praktiskt användbara. I en ny rapport från SMHI och SLU görs en geografiskt mer högupplöst bedömning av hur 80 kända växtskadegörare individuellt kommer att påverkas av klimatförändringarna.
De flesta växter – och deras skadegörare – kommer att gynnas av ett förändrat nordiskt klimat. För lantbruksgrödornas vidkommande beror ökningen på åtminstone tre faktorer – högre temperaturer, en längre växtsäsong, och högre koldioxidhalter i atmosfären. Detta är alla scenarier överens om - osäkerheten ligger i hur stora förändringarna kommer att bli.
Scenarier för framtiden
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har gjort några olika antaganden gällande framtida utsläpp av växthusgaser (så kallade RCP:er).
RCP2.6 räknas som mycket stringent och kräver bland annat att koldioxidutsläppen börjar minska omedelbart. Den globala temperaturökningen från förindustriella nivåer är idag 1,1 grader, och beräknas med RCP2.6 hålla sig under 2 vid pass år 2100. Med tanke på att koldioxidutsläppen ännu ökar är det mycket osannolikt att detta scenario infrias.
RCP4.5 är en medelväg som kräver att utsläppen når sin kulmen 2040 och sedan minskar till hälften till 2100. Temperaturhöjningen landar mellan 2 och 3 grader. Detta räknas ofta som en trolig utveckling. Den förutsätter dock att vi börjar minska utsläppen av växthusgaser. Hittills ökar de för varje år.
RCP8.5 är panelens mest extrema scenario och förutsätter att utsläppen fortsätter att öka genom hela 2000-talet. Det skulle höja medeltemperaturen med cirka 5 grader. De flesta bedömare anser att det är en osannolik utveckling, delvis därför att fossila bränslen är en ändlig resurs.
Högre breddgrader förväntas drabbas av större omvälvningar. Exempelvis har medeltemperaturen i Sverige sedan slutet på 1800-talet redan idag höjts med 1,9 grader, nästan det dubbla mot det globala genomsnittet, och förändringarna kommer att påverka norra och södra Sverige väsentligt olika. Enligt RCP2.6 förväntas växtsäsongen i södra Sverige till slutet av seklet ha ökat med 20-40 dagar, och i norra med 10-20, medan samma siffror för RCP8.5 är 90-100 dagar respektive 50-60.
-
Vegetationsperiodens längd i antalet dagar. "a" representerar säsongens längd under perioden 1971-2000, medan "b-d" representerar den beräknade skillnaden i dagar 2071-2100 enligt utsläppssektionerna RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5 i förhållande till 1971-2000.
1/1
Gynnade skadegörare
Bruttoproduktionen av livsmedel kan därför förväntas öka, men hur stor nettoeffekten blir är osäkert. När en växt trivs, trivs oftast även dess skadegörare. Ett varmare klimat kommer att göra de flesta mikroorganismer mer aktiva, och med en längre växtsäsong blir de också aktiva under en större del av året. Dessutom kommer deras geografiska områden att expandera.
Men även om detta är sant, är det svepande och för oprecisa uppgifter för att vara praktiskt användbart annat än som varningsklocka. Ett första steg att nyansera framtidsprognoserna har nu tagits i en ny studie från SMHI och SLU, som försöker konkretisera skadegörarnas utveckling i ett varmare klimat.
Forskarna har använt sig av klimatdata från SMHI för att uppskatta temperaturens utveckling fram till år 2100, för varje 12,5 km2 i ett koordinatsystem över Norden och Baltikum. Detta gjordes för varje utsläppsscenario. Dessa temperaturer jämfördes sedan med tillväxttemperaturer för 80 kända skadegörare på grödor. Resultatet var dels en sammantagen bild för hur skadegörarnas artrikedom kan tänkas utvecklas på lokal nivå i framtiden, och dels uppskattningar för varje enskild mikroorganism.
Ökad artrikedom
För de enskilda skadegörarna varierade utvecklingen något, men nästan alla förutspås trivas bättre ju varmare det blir. De flesta följer samma mönster som den vanliga veteskadegöraren Fusarium graminearum. Det svenska sommarklimatet i Svealand och Götaland är i dag ganska gynnsamt för denna svamp i juli, men långt från optimalt i juni och augusti. Under RCP4.5 kommer hela perioden maj-september bli gynnsam, och i juli och augusti kommer Svealand och Götaland i princip erbjuda optimala tillväxttemperaturer. Nästan hela Sverige utom fjällkedjan kommer att ha mycket gynnsamma förhållanden i juli. Detta gäller alltså merparten av de 80 skadegörare som testades.
Även skadegörarnas artrikedom förväntas öka. Siffrorna varierar kraftigt lokalt, men i genomsnitt kan sägas att idag är temperaturerna i norra Norrland gynnsamma för färre än 20 av de testade skadegörarna. Under RCP4.5 stiger detta till nästan 40 arter, och under RCP8.5 till 50. I södra Sverige går samma ökning från 45 idag, till dryga 60 respektive nästan 70 gynnade arter.
Sammanfattning
Den allmänna trenden för dessa testade 80 skadegörare är alltså att de allra flesta kommer att trivas bättre ju varmare det blir.
– Frågan är alltså inte OM vi kommer att få mer problem med skadegörare i livsmedelsproduktionen i en varmare framtid, utan hur stora problemen kommer att bli. Det ligger därför i vårt absoluta intresse att hålla uppvärmningen på en så låg nivå som möjligt, säger SLU-forskaren Anna Berlin.
Skrivet av Mårten Lind.
Kontaktinformation
anna.berlin@slu.se, 018-671579