Höga halter av bekämpningsmedel i flödestoppar i svenska jordbruksbäckar

Studien, som bygger på över ett decennium av mätningar i ett jordbruksdominerat område i Skåne, jämför två olika metoder för provtagning av ytvatten som används inom svensk miljöövervakning: tidsstyrd veckomedelsprovtagning, där små delprover tas regelbundet under en vecka, och flödesstyrd provtagning, där prover tas mer intensivt under tillfälliga flödestoppar. Resultaten visar att prover tagna i flödestoppar innehåller både fler bekämpningsmedel och högre halter jämfört med veckomedelsprover tagna under samma period.

– Resultaten ger en bild av hur mycket halter kan variera under kort tid i små jordbruksbäckar, säger Kajsa Weslien som är miljöanalytiker vid SLU.

Substanser som diflufenikan och imidakloprid återfinns ofta i halter som bedöms kunna ge toxiska effekter på vattenekosystemet, särskilt i flödestoppar. I vissa fall uppmättes halter i flödestoppar som var flera hundra gånger högre än medelhalterna i vattendraget under den 12 år långa provtagningsperioden. Mycket giftiga insekticider, särskilt de som tillhör gruppen pyretroider, påträffas sällan, men de står för en stor del av den totala toxiciteten när de väl förekommer.

Trots skillnaderna mellan metoderna ger de båda provtagningssätten en samstämmig bild av vilka ämnen som är mest problematiska i vattendragen, och tillsammans ger de en mer komplett förståelse för både långsiktig och akut påverkan av bekämpningsmedel i våra vattenmiljöer.

Studien betonar vikten av att fortsätta kombinera provtagningsmetoderna inom miljöövervakningen av bekämpningsmedel, men belyser även ett behov av att utveckla metoden för den flödesstyrda provtagningen för att bättre fånga in de snabba förändringar i bekämpningsmedelshalter som sker i samband med regn och därefter förhöjda flöden.