Höst- och vinterbetets kvalité vid åretruntbete

Senast ändrad: 13 april 2021

Vi har i en 2,5 år lång studie där Gotlandsruss använts för åretruntbete samlat in betesprover en gång i månaden för att analysera hur betets kvalité varierat under året Detaljer om studiens uppläggning presenteras i faktarutan.

Hög proteinkoncentration

I perioden från oktober till februari varierade kvoten mellan smältbart råprotein (smb rp) och energi i genomsnitt mellan 9 och 10 g smb rp/MJ. Det är en mycket hög kvot och motsvarar det behov som de allra mest krävande hästarna har (digivande ston). Behovet för en vuxen häst som inte är dräktig eller ger di är 6 g smb rp/MJ. Betet verkar alltså inte ha ett begränsat proteininnehåll, även om det fanns enstaka prover som var låga. Vid det lägsta innehållet av smb rp som uppmättes, 30 g/kg torrsubstans (ts), skulle en vuxen 500 kg häst behöva konsumera 12 kg ts bete för att täcka sitt underhållsbehov, vilket ligger inom ramen för hästens konsumtionskapacitet.

Lågt energiinnehåll

Någon större begränsning i proteinkoncentrationen fanns alltså inte men energiinnehållet varierade i perioden oktober till februari i genomsnitt mellan 5-9 MJ/kg ts. Vid ett energiinnehåll runt 5 MJ/kg ts kommer en del hästar inte att ha konsumtionskapacitet att få i sig hela sitt energibehov. Det innebär att ett energitillskott behöver ges (såvida inte hästen har extra hull att förbränna). Om betet innehåller >8 MJ/kg ts så räcker den energikoncentrationen för de flesta vuxna ridhästar. Begränsning kan dock vara att tillgången på bete (både i tid och i mängd) är för liten för att hästen skall hinna äta hela sitt energibehov varje dag. Om betet är väldigt kort betat så blir varje tugga inte så stor. Om hästen inte är fet, och av den anledningen skulle må bra av att förbränna lite fett, så behövs det alltså stödutfodras med energi.

Håller man hästar på bete kan man förstås också ta ett prov på betet för att få en uppfattning om energi- och näringsinnehållet. Provet bör tas nära marken på gräsplättar där man ser att hästarna ofta betar. Man kan också ta ett träckprov och analysera för råproteininnehållet (hos ett vanligt foderlabb) eftersom det finns ett visst samband mellan råproteininnehållet i träcken och råproteininnehållet i det hästen har ätit. Innehållet av råprotein i träcken (g/kg ts) motsvarar ca 70 % av det i betet (g/kg ts) men variationen kan vara stor.

Med anledning av torkan och foderbristen i Sverige i år kan vi mot bakgrund av studien ovan rekommendera att hästar utfodras med bete även under vinterhalvåret, i alla fall upp till Uppsalatrakten. De förutsättningar som måste uppfyllas för att beskrivningen ovan skall vara relevant är att man har tillräckligt stora marker så att ett vegetationstäcke hela tiden täcker marken (inga lerhagar) samt att gräset betats kort redan under sommaren och hösten. Ett bete som inte betats under sommaren (förvuxet) kan ha mycket lågt protein- och energiinnehåll om det inte skett en viss återväxt under det vissna gräset. För att få en uppfattning om kvalitén på den typen av bete måste ett foderprov tas. Det gör man genom att gå längs en diagonal på fältet och klippa ett prov ca 5 cm från marken var 15-20 meter.

Fakta:

Russen hölls i tre hägn 25 km nordväst om Arlanda. I varje hägn gick fyra russ på en yta om ca 10 hektar (3 ha äng och 7 ha skog). Betesproverna är insamlade en gång i månaden från ängsmarkerna. Prover togs där hästarna sågs beta. De månader då marken var täckt av snö och is togs inga prover (men hästarna betade både på ängs- och skogsmarken ändå genom att krafsa bort snön). Höst- och vintertid var delar av ängsmarkerna mycket kort betade men ett vegetationstäcke fanns alltid kvar. Ängsmarkerna hade också stora rator med förvuxet gräs där hästarna undvikt att beta.

Projektet har finansierats av SLU, Världsnaturfonden, Helge A:son Johnsson och av bidrag från allmänheten (crowd funding).


Kontaktinformation

Anna Jansson
Professor, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB)
Avdelningen för anatomi och fysiologi 
Telefon : 018-67 21 06

Sara Ringmark

Forskare vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi (AFB); avdelningen för anatomi och fysiologi

E-post: sara.ringmark@slu.se

Telefon: 018-671422, 0725128868