Energibalans och fruktsamhet hos Holstein och SRB-kor

I detta doktorandprojekt studerades rasens och utfodringsintensitetens inverkan på reproduktionen hos mjölkkor. Studiena i avhandlingen utfördes inom ramen för EU-projektet ”Prolific”, och genomfördes i Sverige (SLU, Forskningscentrum Lövsta) och i Frankrike (INRA). Cirka 85 kor rekryterades till projektet (44 i Sverige och 39 i Frankrike) och de följdes under två år. Korna blev fördelade på två utfodringsintensiteter, hälften på en hög energiintensitet (HE) och den andra hälften på en lägre energiintensitet (LE).

Baserat på resultaten i de svenska studierna, så var det metaboliska mönstret för de två utfodringsintensiteterna olika hos SRB och holsteinkor. Foderstatena (HE resp. LE) var beräknade för en mjölkproduktion på 35 respektive 25 kg mjölk per dag (ECM/dag), Utfodringsintensiteterna hade ingen effekt på glukos eller plasmakoncentration av NEFA (fria fettsyror), men de rasskillnader som  existerade kan tyda på ett möjligt samspel mellan ras och utfodringsintensitet i regleringen av lipolysen (fettnedbrytningen). Våra resultat tyder på att regleringen av lipolysen till stor del styrs av ras, medan lipogenesen (upbyggnaden av fett)  främst styrs av utfodringen. Mobiliseringen av fettvävnad under de första veckorna efter kalvning påverkades inte av de två olika utfodringsintensiteterna.

Holstein hade en större energibrist efter kalvningen än SRB-kor. På den högre utfodringsintensiteten prioriterade Holstein energin till mjölkavkastning medan SRB tenderade att i högre utsträckning fylla på sina fettreserver.

Utfodringsintensitet hade ingen effekt på kroppshullet (BCS), däremot var hullet påverkat av ras vilket kan tyda på att mobiliseringen av underhudsfett i större utstäckning är styrd av genetisk bakgrund än utfodring.  Resultaten från såväl de svenska som franska studierna visade att risken för att utveckla en allvarlig negativ energibalans efter kalvningen ökade när BCS-förlusterna före och efter kalvningen ökade. Ett kraftigt kroppshull vid insemineringstidpunkten hade ett ogynnsamt samband med embryodödlighet, vilket visar den praktiska nyttan av att registrera hullet för fruktsamhetsresultatet.

Våra resultat visar att kor av olika ras mobiliserar på olika sätt från sina fettreserver för att täcka sina energibehov. En möjlig fördel för SRB jämfört med holstein är att de kan använda en del av sina inlagrade fettreserver till reproduktionsprocessen. Denna fördel kan dock också leda till att några individuella SRB-kor blir för feta, vilket i sin tur kan leda till försämrad fruktsamhet. En begränsad negativ energibalans i tidig laktation behöver inte påverka reproduktionsresultatet, men det kan vara en nödvändig förutsättning för en hög mjölkavkastning.

Dagens utfodringsstrategier syftar till att öka foderintaget av torrsubstans, men då detta har en stor individuell variation inom ras, skulle det vara intressant att vidare undersöka effekten av olika skötselstrategier (kortare sintidsperiod, förlängd laktation) baserat på mera individualiserad skötsel.