Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna

Senast ändrad: 19 mars 2019
SLU_Hereford_vwr_300px.jpg

Genomisk selektion har ökat avelsframsteget för mjölkkor och är infört, eller på väg att införas, i köttrasaveln i flera andra länder. Intresset för att använda metoden för avelsvärdering av köttdjur är stort även i Norden. Hereford och charolais har valts ut som pilotraser i ett svenskt forskningsprojekt om genomisk selektion för köttraser.

Det långsiktiga målet med det treåriga forskningsprojektet är att genomiskt förstärkta avelsvärden ska kunna användas för avelsurval i de vanligaste svenska köttraserna. Dagens BLUP-avelsvärdering, där BLUP betyder ungefär "bästa möjliga skattning", använder information om egenskapsregistreringar från köttboskapskontrollen, KAP, tillsammans med härstamningsdata. Genom att komplettera med DNA-information kan man ännu säkrare skatta avelsvärden och öka avelsframsteget.

Genomisk selektion bygger på information från tusentals genetiska markörer som är spridda över kromosomerna i hela genomet. Genom att läsa av sådana så kallade SNP-markörer i ett DNA-prov får man kunskap om ett djurs genotyp. För att ha nytta av den informationen behöver man veta vilka genotyper som ger önskvärda egenskaper, såsom lätta kalvningar eller hög tillväxt. Det kräver analyser av information från många djur som både har känd genotyp och registrerade egenskaper, det vill säga en referenspopulation.

En viktig del i forskningsprojektet är därför att välja ut och genotypa djur till en referenspopulation. Vi planerar att genotypa omkring 4000 djur som finns med i KAP och har registrerade egenskaper. När vi sedan har prövat olika statistiska analyser och undersökt vilka genotyper som ger bäst egenskaper så är det möjligt att skatta genomiska avelsvärden. För andra djur i samma population är det då möjligt att göra det enbart genom information från DNA-prov, men för köttdjur har det visat sig att en metod där man kombinerar olika typer av information fungerar bäst.

Metodiken kallas för "single-step" och i ett enda steg använder man all tillgänglig information om egenskapsregisteringar, härstamningsinformation och genotypinformation. På så sätt kan alla djur få genomiskt förstärkta avelsvärden även om inte alla har DNA-testats. Registreringen av egenskaper i KAP fortsätter därmed att vara viktig för avelsarbetet. Införandet av genomisk selektion kommer underlättas av att härstamningsverifieringen ska gå över till SNP-markörer, vilket snabbt ökar antalet genotypade djur. Det kommer trots det att dröja några år innan genomisk selektion används i praktisk avelsvärdering av köttraser i Sverige.

Fakta:

Projektet är finansierat av:  Stiftelsen Lantbruksforskning, med bidrag även från Svensk Köttrasprövning AB, och VikingGenetics

Projekttid: 2019 - 2021

Projektledare: Susanne Eriksson

Övriga medverkande: Freddy Fikse (Växa Sverige), Hans Stålhammar (VikingGenetics)

Sidansvarig: natalie.von.der.Lehr@SLU.se