Genetiska studier av hundars beteende

Senast ändrad: 30 juni 2017

Varje år gör ca 8000 hundar från 180 olika raser en MH-beskrivning. Det gör det svenska MH materialet unikt. Vi tror att vi kan använda informationen från MH för att skapa en rutin för avelsvärdering för beteendeegenskaper och på så sätt förbättra hundarnas välfärd. Vi tror även att det är möjligt att hitta regioner i genomet som påverkar dessa beteendeegenskaper.

Det finns ungefär 800 000 hundar i Sverige idag. Majoriteten av hundarna lever i familjer och hålls främst för sällskap. Familjehundar måste kunna hantera många olika typer av situationer. De utsätts dagligen för högljudda och stökiga miljöer och måste även tåla att umgås med både främmande människor och hundar. Den vanligaste anledningen till att en hund lämnas bort för omplacering är beteendeproblem som påverkar hundens och hundägarens vardag. Detta har gjort att beteendeproblem hos hund får mer och mer uppmärksamhet både i media och inom forskningen. Bland de vanligaste beteendeproblemen finns olika typer av rädslor och fobier samt aggressivt beteende. Olika typer av fobier och ångest hos hunden påverkar djurvälfärden. Rädsla, ångest och aggressivitet hos hundar kan vara sammankopplade t. ex. kan en rädd hund i allvarliga situationer svara med ett aggressivt beteende.

I Sverige har vi en lång historia av att samla in information om hundars beteende i stor skala. Svenska brukshundklubben (SBK) har sedan 1989 samlat in information från standardiserade beteendebeskrivningar, så kallade Mentalbeskrivning Hund (MH eller MUH). Testet utformades ursprungligen som en hjälp för uppfödare att hitta det bästa avelsmaterialet och även som ett verktyg för den fortsatta träningen av hundarna. Under testen går hunden en bana där den utsätts för ett antal testsituationer. En officiell domare, som är utbildad och certifierad av SBK, bedömer intensiteten i hundens reaktion i dessa situationer. Testsituationerna kan kategoriseras som social kontakt, lek, jakt, plötslig uppenbarelse, metalliskt ljud och ”spöken” (en person klädd i vitt närmar sig långsamt hunden).

Tidigare forskning har visat att de enskilda momenten i MH kan summeras till bredare beteendeegenskaper, så kallade personlighetsegenskaper. Dessa personlighetsegenskaper – socialitet, lekfullhet, jakt, nyfikenhet/orädsla och aggressivitet – visar arvbarheter på 10-25% (Saetre et al., 2005, Strandberg et al., 2005). Svartberg (2002) visade också att personlighetsegenskaperna definierade från MH är fenotypiskt korrelerade till hundägarens uppfattning om hundens vardagsbeteende.

Varje år gör ca 8000 hundar från 180 olika raser en MH-beskrivning. Det gör det svenska MH materialet unikt. Det finns inget annat land som har en så storskalig officiell beskrivning av hundars beteende. Resultaten från MH kan användas för att identifiera beteendeproblem hos en enskild hund eller inom en ras. Informationen från MH har hittills inte använts i någon större utsträckning för att minska beteendeproblem genom avel. Vi tror att vi kan använda informationen från MH för att skapa en rutin för avelsvärdering för beteendeegenskaper och på så sätt förbättra hundarnas välfärd. Vi tror även att det är möjligt att hitta regioner i genomet som påverkar dessa beteendeegenskaper.

Mål

Målet med det här forskningsprojektet är att utveckla rutiner för avelsvärdering av beteendeegenskaper samt att identifiera regioner i genomet som är involverade i dessa egenskaper. Den kunskapen kommer att vara viktigt för skapandet av ett avelsprogram för bättre välfärd hos hundar.

Delstudier:

Finansiär: Detta projekt är delfinansierat från SKK/Agria.


Kontaktinformation

Tomas Bergström, forskare
Institutionen för husdjursgenetik, SLU
tomas.bergstrom@slu.se, 018-67 19 97