Ur SLU:s kunskapsbank

Samspelet mellan älg och röd tallstekel har betydelse för skogsbruket

Senast ändrad: 09 december 2020

Hur påverkas skadeinsekten röd tallstekel när de äter på älgbetade tallar? Kan älgbete påverka sannolikheten för tallstekelutbrott? Och hur påverkas tallen av kombinerat bete från älg och tallstekel? Det är några av de frågor som Michelle Nordkvist har försökt besvara i sin avhandling ”Interactions between ungulates and forest insects”. Helt klart är att älgbetet påverkar röd tallstekel och att det är viktigt för skogsbruket att studera samspelet mellan olika växtätare.

Vad bidrar avhandlingen med?

Avhandlingen visar på att det är viktigt att studera hur olika växtätare interagerar och att kunskap om den samlade effekten av hur flera växtätare påverkar träd kan vara av vikt för skogsbruket. Resultaten i avhandlingen bidrar till ökad förståelse för indirekta interaktioner mellan växtätare. Jag har utforskat tidigare outforskade, men troligtvis vanligt förekommande, interaktioner mellan älg och insekter. Dessutom belyser min avhandling komplexiteten i ekologiska system, att indirekta interaktioner måste uppmärksammas mer inom forskningen och att de kan ha konsekvenser som eventuellt kan vara viktiga för skogsbruket.

Varför är det viktigt?

Klövvilt och insekter äter ofta på samma träd. Interaktioner dem emellan kan därmed potentiellt få konsekvenser för skadenivåer och tillväxt hos träd. Trots det har dessa typer av interaktioner studerats väldigt lite. Bete från klövvilt kan påverka trädens tillväxt och utseende men även förändra innehållet av närings- och försvarsämnen i blad/barr. Dessa förändringar kan påverka insekter, men hur och vilka konsekvenser det kan få är inte känt

Kvinna uppe i ett träd.
Michelle Nordkvist gjorde sitt doktorandarbete på SLU. Foto. Kate Wootton
Skadad tall.
Larver av röd tallstekel äter på en tall där en älg också har betat. Foto: Maartje Klapwijk

Hur tog ni reda på svaren?

I avhandlingen har jag kombinerat experimentella fältstudier och fältobservationer med datamodellering för att undersöka hur bete från älg indirekt påverkar tallsteklars reproduktiva förmåga, deras överlevnad och populationstillväxt genom inducerade förändringar i tallen. Alltså hur sannolikheten för utbrott påverkas. Dessutom studerade jaghur kombinerat bete från båda arterna påverkar tillväxten hos tall.

Vad kom du fram till?

Mina viktigaste resultat är:

  • Tallsteklar som har ätit på älgbetade tallar har högre reproduktiv förmåga än tallsteklar som ätit på icke-betade tallar. Detta är troligtvis kopplat till ökat näringsinnehåll i barren på älgbetade tallar.
  • Älgbete sänker överlevnaden hos tallstekellarver genom förändringar i predationstryck. Bete från älg förändrar tallarnas utseende och därigenom påverkas förekomsten av predatorer (t.ex. myror) vilket leder till ökad predation och minskad överlevnad.
  • Förändringar i reproduktion och överlevnad kan komma att påverka tallsteklarnas populationstillväxt och därmed sannolikheten för utbrott. I de flesta modellkörningar tycktes de förändringar i reproduktion och överlevnad som älgen orsakar leda till lägre sannolikhet för utbrott av tallstekel.
  • Kombinerat bete från älg och tallstekel leder generellt till minskad tillväxt hos tall, men thur stor minskningen blir beror på hur älg- och tallstekelbete är kombinerat i tid och hur ofta det inträffar.

 

Kontakt

Michelle Nordkvist
Institutionen för ekologi, SLU
michelle.nordkvist@slu.se

 


Kontaktinformation