Ur SLU:s kunskapsbank

Dialog nödvändig för att hantera komplexa konflikter - exemplet nya trädslag

Senast ändrad: 15 november 2018

Dialog är nyckeln till att hantera många knixiga frågor. Men hur ska dialogen utformas, och hur kan man se till att alla intressenter får sin röst hörd? Future Forests använde den utmanande frågan om nya trädslag för att studera hur dialogprocessen kan användas i praktiken. Efter processen ökade deltagarnas förståelse för de andras synpunkter, och de kunde också enas om förslag som kan användas av beslutsfattare. Samtidigt förändrade inte processen deltagarnas ursprungliga ståndpunkter.

hybridasp och hybridlärk

Hybridasp och hybridlärk, två tänkbara nya trädslag i sydsvenskt skogsbruk. Foton Mats Hannerz.

Intressekonflikter, osäkerhet och kunskapsluckor präglar många av dagens samhällsfrågor. En av lösningarna brukar heta ”mera forskning”. Men – ibland verkar det inte hjälpa hur mycket resultat som kommer ut från universiteten. I komplexa frågor är forskarna långt­ifrån alltid eniga. Dessutom tolkas ett forskningsresultat olika beroende på mottagarens värderingar och egna intressen. Vargfrågan, skydd av skog och åtgärder mot global uppvärmning är några aktuella exempel. Om problem inte ska lämnas utan åtgärder krävs att olika intressen möts och bryter sina argument. Det är här dialogen kommer in.

Klimat och nya trädslag

Klimatet är en av de svåra frågorna idag. De flesta är ense om att global uppvärmning är ett problem, men när det kommer till lösningar blir det knepigare. Användning av nya trädslag framhålls ibland som en åtgärd som både kan öka produktionen (och därmed kolbindningen) och skapa en skog som är bättre anpassad till ett varmare klimat. Samtidigt är användning av nya, introducerade, trädslag kontroversiellt i sig.

Studien av dialogprocessen berörde skog i södra Sverige. Det är en skog som är dominerad av gran, ett trädslag som riskerar att må sämre om uppvärmningen fortsätter. I värsta fall kan skogen börja dö.

Introduktionen av ett nytt trädslag har ibland lyckats, och ibland gått fel. Farhågorna handlar om att trädslaget är dåligt anpassat i sin nya miljö, att det angrips av svampskador eller blåser omkull. De handlar också om risken för att arten ska sprida sig själv eller sprida sjukdomar på bekostnad av inhemska arter.

Intervjuer, möten, intervjuer

I Future Forests projekt bjöds företrädare för skogsbruk, myndigheter, friluftslivet och naturvården in. Eftersom några inbjudna personer från naturvårdsorganisationerna avböjde medverkan kom till slut privatskogsbruket att dominera något.

Innan processen startade intervjuades deltagarna om sina värderingar kring nya trädslag. Vid en första workshop identifierades problem och argument för och emot användningen av nya trädslag utifrån olika klimat och framtidsscenarier. Diskussionen kretsade också kring om man behöver vidta åtgärder direkt, i stor skala, eller mer försiktigt. Utifrån mötet kunde ett första utkast till policy-rekommendationer mejslas fram.

Vid en andra tvådagars workshop diskuterades utkastet. Mötet innehöll också besök i en försökspark där fors­kare beskrev risker och möjligheter för skogsskötsel, biologisk mångfald, skador och sjukdomar.

På en tredje workshop besökte deltagarna en fastighet med en lång tradition av introducerade trädslag. Här fick deltagarna fundera över landskapsperspek­tivet, lämplighet för friluftsliv och naturvård. Därtill diskuterades skötsel, systematisk uppföljning och ekonomin i skogsbruket.

Processen slutade i gemensamma rekommendationer för beslutsfattare. Efter processen intervjuades deltagarna igen.

Skilda synsätt före dialogen

De första intervjuerna visade att ingen helt avvisade användningen av introducerade trädslag, även om någ-ra var ganska skeptiska. Bland de positiva argumenten fanns nyfikenhet och intresse, riskspridning i skogsbruket, en mer blandad och estetiskt tilltalande skog och en ökad mångfald. Bland de negativa fanns en oro för oprövade alternativ, ekologiska risker, fula plan-tager, minskad biologisk mångfald och ett hot mot inhemska och hotade arter.

Nästan alla såg att konflikten ”produktion eller miljö” låg i botten. De som var negativa till nya trädslag höll med om att grandominansen i södra Sverige är ett problem, men lösningen låg snarare i att använda mer av andra inhemska trädslag.

Alla var överens om att det var viktigt att utreda ekologiska risker med hybridisering, spridning och skadegörare. Förespråkare för nya trädslag efterlyste mer kunskap om skötselmetoder och bättre frö- och plantmaterial. Motståndare önskade däremot mer forskning om skydd av biologisk mångfald och hotade arter, och hur trädslagen påverkar landskapsbild, rekreation och fragmentering.

Det fanns också skillnader i synen på vem som ska bestämma. Några ville se mer statlig reglering eftersom skogsbruket påverkar även för grannar och allmänheten, medan andra menade att det är upp till skogs­ägaren om han/hon vill ta risker.

”Lär och vänta” eller “handla nu”

Efter det första mötet kunde forskarna utifrån deltagarnas åsikter och diskussioner renodla synsätten i två huvudgrupper. Antingen det försiktiga – mer kunskap innan vi går vidare – eller handling nu.  Argumentet för det senare är att träden är långlivade, och det behövs planteringar idag för att en skog med nya arter ska hinna etableras den dag det varmare klimatet är ett faktum.

Utifrån dessa tillspetsade positioner fick deltagarna under det andra mötet snickra på gemensamma rekommendationer, som sedan sammanställdes av forskarna. Policy-rekommendationernas sex punkter presenteras på nästa sida.

Lärorik process...

Efter dialogprocessen intervjuades deltagarna igen. I allmänhet uppfattade de processen som lärorik. Möjligen saknade man fler som representerade naturvården eller andra grupperingar som motsätter sig introduktion. Alla var inte heller tillfreds med att diskussionerna strävade efter koncensus.

De flesta uppskattade dock att diskussionen var problemorienterad och öppen. Förståelsen för andras åsikter blev bättre under processen, och alla uppfattade att de hade lärt sig mycket. Dialogen hade också bidragit till ett mer nyanserat perspektiv och ökad kunskap om potentialen med nya trädslag. Ett större riskmedvetande var ett annat resultat.

…men inga ändrade värderingar

Ändrade då deltagarna sina värderingar och åsikter? Nej, inte direkt. De som förordade nya trädslag höll fast vid sin ståndpunkt, men med en högre medvetenhet om riskerna. De som var skeptiska var det fortfarande, och i vissa fall ännu mer skeptiska till vissa trädslag.

Processen var tidskrävande, där var deltagarna överens. För att få legitimitet krävs också att deltagarna repre­senterar ett brett spektrum av intressenter, något som inte gick att tillfredsställa fullt ut i detta pilotförsök.

dialogprocessen

Dialog är att mötas och bryta åsikter. Här har dialoggruppen grupparbete om trädslagsvalet. Foto Ola Rosvall.

Dialogprocessen i tre steg

Det första steget i dialogen är kommunikation och interaktion till och mellan berörda intressenter. I det här steget möts och diskuterar människor med skilda utgångspunkter. Det är viktigt att kommunikationen är öppen och att alla kan känna att den andres argument är ärliga.

Nästa steg brukar kallas ”socialt lärande”. Då har processen tagit ett kliv till så att även värderingar och attityder kan påverkas ömsesidigt. Socialt lärande är en kognitiv process där intressenterna ser och lär av varandra vilka konsekvenser olika alternativ resulterar i. Det sociala lärandet leder också till ökad kunskap och färdighet, vilket underlättar kommunikationen. Förhoppningsvis har dialogen också öppnat för bättre relationer och förståelse mellan olika grupper.

I det tredje steget uppnås en gemensam förståelse för problemet och alternativa lösningar. Det kan leda till att man kommer överens om vägar att gå, och till slut bestämmer sig för åtgärder.

Deltagarnas rekommendationer

Dialogprocessens deltagare enades i slutet om en uppsättning rekommendationer som forskarna sammanställde. Trots att rekommendationerna var gemensamt framtagna var en del deltagare tveksamma om de kunde skriva under på allt.

Mål

Det övergripande målet är att skogen fortsatt ska ha höga och långsiktigt hållbara, sociala, ekologiska och ekonomiska värden även i ett förändrat klimat. Skötseln av skog ska dessutom ta sin utgångspunkt i försiktighetsprincipen, och inhemska trädslag ska ses som förstahandsvalet vid klimatanpassning, medan introducerade trädslag bara är ett komplement under vissa förutsättningar.

Hänsyn

Balansen mellan produktion och miljö ska fortsätta vara den bärande principen i skogsbruket. Hänsyn ska dock tas också till andra ekosystemtjänster, estetiska värden och sociala aspekter.

Kunskap

Planerad introduktion av nya trädslag måste stödjas av forskning om trädslagens produktion och deras ekologiska, ekonomiska och kulturella effekter. En förutsättning för att introduktionen ska lyckas är att det finns tillräckligt mycket vältestat plantmaterial och att det är finns kunskap om produkter och marknad. Kontrollerade försök i stor skala behövs för denna kunskapsuppbyggnad. Finansieringen av den långsiktiga trädslagsforskningen bör säkerställas genom inrättande av en särskild stiftelse.

Genomförande

Den bärande principen ska vara lärande före handling. Innan en storskalig plantering genomförs måste kunskapen stegvis öka kring risker, osäkerheter och andra negativa effekter, så att dessa kan elimineras eller minskas. När analysprocessen är genomförd bör det vara tillåtet att använda trädslagen, inom fastslagna gränser. Ju mer vi vet om ett trädslag, desto mer kan det användas. Kostnaderna för introduktionen ska bäras av skogsägarna, men om staten önskar en snabbare introduktion för klimatanpassning måste särskilda medel tillskjutas.

Ansvarsfördelning

Om ett beslut fattas om storskalig introduktion av nya trädslag krävs en tydlig uppdelning av roller och an-
svar från regeringen via myndigheter och större skogsföretag ner till den enskilda markägaren. Den ekono-miska risken bör vila på markägaren. Om markägaren har handlat på uppmaning av regeringens anvisningar och trädslagen drabbas av problem ska staten kunna stå för ekonomiska garantier.

Utvärdering och kontroll

Alla planteringar av nya trädslag ska vara föremål för uppföljning och ett adaptivt lärande med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Adaptivt lärande ska tillämpas också på inhemska trädslag eftersom också dessa kan påverkas av klimatförändringen.

Referens

Mårald, E., Sandström, C., Rosvall, O., Rist, L., Samuelsson, L. & Idenfors, A. Manus. Collaborative approach to handle introduced trees as climate change adaptation.

/ Text Erland Mårald och Ola Rosvall

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2014:3


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se