Kontaktinformation
Helena Aronsson, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för mark och miljö, SLU
helena.aronsson@slu.se, 018-672466
Ur SLU:s kunskapsbank
Skyddszoner för att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet
Senast ändrad: 04 april 2024
I projektet Samzon har man tagit ett helhetsgrepp kring begreppet fältkant och arbetar med ett koncept för att maximera funktioner som både skyddar miljön och främjar ekosystemtjänster av olika slag. Projektet drivs av föreningen Odling i Balans med SLU som en av många samverkanspartners.
Fältkanter har fått en ökad betydelse inom jordbruket. En fältkant är inte bara en obrukad del av fältet med risk att bli ogräshärd. Den kan vara en skyddszon mot vattendrag för minskad övergödning, eller en blommande yta för pollinerare, i ett landskap som annars är blomfattigt.
Vattenmiljön ska skyddas mot övergödning
De gröna gräsbevuxna bårderna längs vattendragen skyddar vattnet mot sedimenttransport från åkrarna intill och den skyddar också mot påverkan av växtskyddsmedel och gödsel som sprids på åkermarken. Skyddszon längs vattendrag är ett av de miljöstöd som många lantbrukare söker för att bidra till minskad övergödning. En minskad transport av jordpartiklar ut i vattnet innebär nämligen också att fosforbelastningen på vattnet minskar genom att fosfor till stor del är bunden till markens partiklar. Minskad fosforbelastning är viktigt för att minska problemen med övergödning i vattenmiljön.
-
En gräsbevuxen skyddszon skyddar vattendraget mot fosforbelastning som sker med sedimenttrasmport. Foto: Pär Aronsson
1/1
Likaså inom det s.k. förgröningsstödet anlägger många lantbrukare bevuxna eller obevuxna fältkanter längs fältkanter och diken, som benämns ekologiska fokusarealer. I dessa fältkanter finns en potential att odla t ex växter som gynnar pollinerande insekter i ett landskap som annars är blomfattigt.
Många positiva effekter med skyddszoner
I projektet Samzon har man tagit fasta på alla de positiva effekter en skyddszon kan ha genom att både skydda vattenmiljön, och att främja andra värden, som t ex fältvilt, rekreation, pollinerande insekter och körvägar för odlingsredskap. Man har identifierat mer än 20 olika funktioner.
Att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet i samma projekt
Syftet med projektet är att utveckla ett koncept som kombinerar just både skyddande och främjande funktioner. Det handlar om att minimera risken för läckage av oönskade ämnen från åkermarken samtidigt som andra funktioner främjas som kan gynna inte bara naturen utan också jordbrukets hållbarhet med avseende på långsiktig lönsamhet.
Mer konkret handlar det om att ta fram odlings- och skötselskoncept för mångfunktionella skyddszoner, baserat på vetenskapliga fakta och tester på gårdar. Genom att utgå ifrån behoven på en aktuell gård ska Samzons-konceptet bidra med beslutsunderlag för att planera zonen så att skyddande och främjande funktioner optimeras.
Ett projekt med många aktörer
Projektet, som är ett innovationsprojekt inom EIP-Agri (landsbygdsprogrammet), drivs av föreningen Odling i Balans med Helena Elmquist som projektledare. Det görs i samverkan med många olika aktörer, däribland företag, intresse- och rådgivarorganisationer, myndigheter och SLU. En viktig bas i projektet är pilotgårdarna i Odling i Balans som under 2018–2019 tar fram erfarenheter kring det praktiska genomförandet.
Förblandningar ska främja vilt och pollinerande insekter
Främst är det olika fröblandningar för att främja vilt och pollinerande insekter som har testats på gårdar i samverkan med rådgivare och forskare. Forskare från SLU som är engagerade i projektet är bland annat Helena Aronsson (Institutionen för mark och miljö) och Sönke Eggers (Institutionen för ekologi).