Ur SLU:s kunskapsbank

Hur påverkas mjölkföretagets ekonomi av ko-kalvkontakt?

Senast ändrad: 12 februari 2024
Ko och kalv

I takt med att konsumenterna ställer högre krav på djurvälfärd ökar diskussionerna om eventuella kostnader som detta kan medföra. I denna studie undersöktes hur olika strategier för ko-kalvkontakt kan påverka mjölkföretagets ekonomi på kort sikt.

I modern mjölkproduktion är tidig separation av ko och kalv ett av de tillvägagångsätt som allmänheten starkast ifrågasätter. För att undersöka hur mjölkföretagets ekonomi påverkas av att hålla ko och kalv tillsammans har vi gjort kalkyler för följande tre strategier:

1) begränsad kontakt i samband med mjölkning;

2) full kontakt de första 21 dagarna, följt av separation och manuell utfodring;

3) full kontakt där kalven initialt hålls med sin mamma och vid nio dagars ålder flyttas till en amko.

Dessa strategier jämfördes med ett basscenario där ko och kalv separeras från första dygnet och kalven därefter utfodras manuellt med 8 kg helmjölk per dag.

Kalkylerna baserades på data från Agriwise, publicerad litteratur samt intervjuer med svenska mjölkföretagare med erfarenhet av ko-kalvhållning.

Våra beräkningar visade att det var mindre lönsamt att hålla ko och kalv tillsammans. Det var framförallt en minskad mjölkintäkt och ett eventuellt ökat arbetsbehov som påverkade utfallet.  Mjölkutfodringsperioden var längre för strategierna med ko-kalvkontakt än i basscenariot vilket även det hade stor inverkan på resultatet. Kalvarnas tillväxt var dock högre för de två ko-kalvstrategier som tillät full kontakt, jämfört med basscenariot. 

I framtida forskning bör även de långsiktiga ekonomiska effekterna beräknas för olika system som tillåter ko-kalvkontakt.

Studien finansierades av Formas.

Referens

Alvåsen K, Haskell M, Ivemeyer S, Eriksson H, Bicknell K, Fall N, Ahmed H. 2023. Assessing short-term economic consequences of cow-calf contact systems in dairy production using a stochastic partial budgeting approach. Frontiers in Animal Science 4:1997327.

Länk till artikeln

https://doi.org/10.3389/fanim.2023.1197327


Kontaktinformation

Karin Alvåsen, forskare
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
karin.alvasen@slu.se, 018-67 13 23, 070-541 32 27