Ur SLU:s kunskapsbank

Många möjligheter med DNA-analys

Senast ändrad: 31 maj 2022
Kor på bete i en hage, foto.

Antalet DNA-analyser som görs på djur i svenska mjölkkobesättningar har ökat kraftigt de senaste åren. Förutom säkrare avelsvärden kan lantbrukarna få information om vilka djur som är bärare av genetiska defekter.

De flesta genetiska defekter är recessiva, vilket innebär att de krävs i dubbel uppsättning hos avkomman för att komma till uttryck. Man bör alltså undvika att inseminera ett hondjur med en tjur där båda har anlag för samma genetiska defekt. DNA-analys gör det också möjligt att beräkna genomiska släktskap mellan individer som ett hjälpmedel för att undvika inavel.

I en studie har vi undersökt hur all ny genomisk information kan kombineras vid praktisk avelsplanering. Ett ekonomiskt totalvärde skapades för varje parning. Genetisk nivå (föräldrarnas ekonomiska potential) vägdes samman med kostnaderna för genetiska defekter och förväntad inavel. Traditionella avelsplaner där släktskap baseras på stamtavlor jämfördes med avelsplaner där den nya genomiska informationen ingick.

Vi fann att den genetiska nivån kunde upprätthållas oavsett om traditionellt eller s.k. genomiskt släktskap ingick i optimeringen. När kostnaden för genetiska defekter ingick i optimeringen kom inga genetiska defekter till uttryck, oavsett vilken släktskapsberäkning som användes. Med andra ord är det aldrig ekonomiskt fördelaktigt att inseminera ett hondjur som är bärare av en recessiv genetisk defekt med en tjur som är bärare av samma defekt.

Studien visar på de många möjligheter som DNA-analys ger och hur informationen enkelt kan kombineras vid avelsplanering.

Detta är den andra delen av projektet ”Tinder för kor” som är en del av LivsID – Industridoktorander inom livsmedelsområdet.

Länk till artikeln

https://doi.org/10.3168/jds.2021-20849

Referens

Bengtsson C, Stålhammar H, Thomasen JR, Eriksson S, Fikse WF, Strandberg E. 2022. Mating allocations in Nordic Red Dairy Cattle using genomic information. Journal of Dairy Science 105, 1281–1297. doi:10.3168/jds.2021-20849