Ur SLU:s kunskapsbank

Uppfödning av korsningsstutar på grovfoder och naturbete

Senast ändrad: 03 juni 2020
Flera kor i hagen om sommaren, foto.

Användning av köttrassemin i mjölkbesättningar kan vara ett sätt att höja värdet på slaktkroppen genom att både slaktkroppstillväxt och formklass förbättras. Effekten av att använda köttras på mjölkkor blir störst i intensiva uppfödningssystem.

Vi ville se om inkorsning med köttras kunde göra skillnad även vid uppfödning av stutar på naturbetesmark.

Vi jämförde stutar av ren mjölkras med korsningar mellan mjölkras och köttrasen charolais. Hälften av mjölkraskalvarna och hälften av mjölk x köttraskorsningarna utfodrades på en högre intensitet och den andra hälften på lägre intensitet.

Korsningsdjuren hade både högre slaktvikt och formklass än mjölkrasdjuren. För stutar slaktade vid 21 månaders ålder var slaktvikten 32 kilo högre för korsningarna än för de rena mjölkraserna. För stutar slaktade vid 28 månaders ålder var skillnaden ännu större, 50 kilo. Även skillnaden i formklass mellan korsningsdjuren och mjölkraserna var större vid 28 månaders slaktålder än vid 21 månader. Vidare avspeglades korsningsdjurens högre formklass i en större andel värdefulla styckningsdetaljer och en mindre andel ben jämfört med de rena mjölkraserna. Mjölkraserna tenderade däremot att ha mer marmorering, dvs intramuskulärt fett, i ryggbiffen.

Se även projektsidan https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-miljo-halsa/forskning/forskningsprojekt/uppfodning-av-mjolkkottraskorsningsstutar/

Referens

Hessle A, Therkildsen M, Arvidsson-Segerkvist K. 2019. Beef Production Systems with Steers of Dairy and Dairy x Beef Breeds Based on Forage and Semi-Natural Pastures.

Animals 9 (12), Article Number 1064.

Länk till artikeln

https://www.mdpi.com/2076-2615/9/12/1064


Kontaktinformation

Anna Hessle, forskare
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU
anna.hessle@slu.se, 0511-67143

Sidansvarig: ew-red@slu.se