Vilt- och fiskeförvaltning

1.1.1 Introticket – Vad kan du om omvärlden? De 17 globala målen. En kort övning med fem frågor med valbara alternativ för att testa nya perspektiv där man tittar på sin egen kunskap utifrån. Om

SLU behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu kan du hjälpa till att samla in data som kan ge svar på hur många och hur stora humrarna är. Vi vill också få reda på hur mycket beståndet

På Institutionen för vilt, fisk och miljö ger vi masterprogrammet Conservation and Management of Fish and Wildlife . Vi har också fristående kurser på både avancerad- och grundnivå. Det finns också

Vi bidrar med kunskap och expertis i arbetet för Levande sjöar och vattendrag och övriga svenska miljömål med vattenanknytning. Vi stödjer också svenska myndigheters arbete med ramdirektivet för

Nyfiken på Östersjön? Besök Baltic Sea Science Center (BSSC) på Skansen och lär dig mer eller delta i digitala evenemang. SLU bidrar stolt med kunskapsunderlaget.

Genom att studera den kemiska sammansättningen i harrens otoliter (hörselstenar) kan vi med stor säkerhet avgöra om harren börjat sitt liv i sötvatten eller i brackvatten. Det visar en färsk studie

Genom att studera den kemiska sammansättningen i harrens otoliter (hörselstenar) kan vi med stor säkerhet avgöra om harren börjat sitt liv i sötvatten eller i brackvatten. Det visar en färsk studie

Viltskadecenter publicerar kontinuerligt rapporter, faktablad och andra typer av informationsmaterial. Böcker Faktablad Rapporter Inventeringsrapporter Viltskadestatistik Övriga publikationer (

Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion

Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion

Under inventeringsperioden 1 oktober – 31 mars redovisar Viltskadecenter fortlöpande resultat från länsstyrelsernas inventeringsarbete gällande varg. Vi redovisar vargrevir som familjegrupper och

Här finns Viltskadecenters övriga publikationer av olika slag. De listas i kronologisk ordning med det senaste året högst upp. En del faktablad har reviderats och getts ut flera gånger under åren,