Målsättningen är att identifiera vilka faktorer relaterade till våtmarkernas storlek, form och placering som ökar retentionen av fosfor i våtmarker. Dessa faktorer ska sedan visualiseras och kommuniceras via kartor.
För att framtida våtmarker ska fånga så mycket fosfor som möjligt behöver kunskapen om hur mycket vatten våtmarker kan motta förbättras, det vill säga vilken är den optimala våtmarksstorleken. Projektet syftar till att utveckla rådgivnings- och beräkningsverktyg för optimerad placering och storlek av våtmarker för långsiktig fosforreduktion. Målsättningen är att identifiera vilka faktorer relaterade till våtmarkernas storlek, form och placering som ökar retentionen av fosfor i våtmarker och visualisera och kommunicera dessa faktorer via kartor.
Projektet bygger vidare på HaV-projektet där hur mycket sediment och fosfor som ackumulerats sedan anläggning undersöks.
Ett 40-tal olika stora jordbruksvåtmarker (inklusive fosfordammar) anlagda på lerjordar, främst runt Mälardalen och i Kalmar län ingår i studien. Den maximala hydrauliska belastningen, det vill säga minsta våtmarksstorleken, och andra faktorer i avrinningsområdet som ökar fosforfastläggningen används för att bland annat:
- Ta fram vetenskapligt underlag för att vidareutveckla optimerad placering.
- Identifiera åtgärdernas skötselbehov.
- Utveckla ett placeringsverktyg
- Ta fram kartunderlag för södra Sverige med uppskattad näringsbelastning.
Genom att ta fram råd, beräkningsverktyg och kartunderlag om hur framtida våtmarker bör utformas och placeras kan mer fosfor fångas istället för att transporteras vidare till sjöar och hav.