Projektet syftar till att kvantifiera den hydrologiska konnektiviteten i stam- och stubbavverkade områden, mellan potentiella kvicksilver-metylerings-hotspots (miljöer där mycket metyl-kvicksilver bildas) och ytvatten, genom ett nytt modelleringsverktyg som använder sig av högupplöst topografisk kartering.
Uttag av skogsbränsle kan påverka kvicksilveromsättningen i skogsmark. Gränsvärden för kvicksilver i fisk, för att uppfylla EU:s miljömål för god kemisk status, är kraftigt överskridna i stort sett i hela Sverige. Det är därför av stor vikt att ett ökat biobränsleuttag inte leder till ytterligare belastning av kvicksilver jämfört med konventionellt skogsbruk.
Forskning inom Energimyndighetens bränsleprogram har visat att stubbskörd kan skapa miljöer där bildning av den biotillgängliga formen av kvicksilver, metylkvicksilver, är stor. Men huruvida metylkvicksilver i avrinnande vatten ökar eller ej, beror på flödesvägar mellan de miljöer där metylkvicksilver bildas och ytvatten, t.ex. bäckar.
Även grot/ris (grenar och toppar) som lämnas kvar efter en avverkning kan påverka bildningen av metylkvicksilver. Hypotesen är att det extra tillskott av kolföreningar som läcker från groten kan stimulera bildning av metyl-kvicksilver då de används som elektrondonatorer av metylerande bakterier, t.ex. svavelreducerande bakterier. Risets påverkan på temperatur och fuktighet kan också påverka dessa bakteriers aktivitet.
Detta projekt syftar till att:
I fyra försöksområden i Uppland kommer den hydrologiska konnektiviteten mellan Hg-metylerings-hotspots och ytvatten att uppskattas genom modellering med en tredimensionell modell av grund- och ytvatten-interaktioner baserat på finskalig topografi av markens små håligheter efter avverkning och stubbskörd.
I två försökslokaler i Västerbotten; Rotflakamyren och Trågalidsberget, har vi studerat om kvarlämnad grot som använts för att skydda marken vid körning med skogsmaskiner kan öka bildningen av metyl-kvicksilver i mark.
Ortofoto från drönarflygning som visar på ett stort antal potentiella kvicksilvermetylerings-hotspots (miljöer där mycket metyl-kvicksilver bildas). Modellering av den hydrologiska konnektiviteten mellan potentiella kvicksilvermetylerings-hotspots och avrinnande vatten väntas svara på hur troligt det är att de skador som stubbskörden kan orsaka kommer öka MeHg i avrinnande vatten.
1/1
Karin Eklöf (Sveriges lantbruksuniversitet), Ali Ameli (University of Western Ontario), Kevin Bishop (Sveriges lantbruksuniversitet), Eva Ring och Lars Högbom (Skogforsk)
Projektet finansieras av Energimyndigheten.