Medborgarforskning lyckas engagera allmänheten i både natur och forskning

Medborgarforskning definieras som “forskning gjord av allmänheten, ofta för eller med hjälp av forskare”, men det kan variera väldigt mycket i utformningen. Allt från att hjälpa till att tyda gamla skrifter eller beskriva bilder av galaxer till att räkna arter, rapportera vårtecken eller mäta luftkvalitet.

– Oavsett upplägget blir det ett samspel där allmänheten lär sig något nytt och får känna sig delaktiga medan forskare får hjälp med uppgifter som ofta skulle vara omöjliga för dem att hinna med på egen hand, berättar Katja Fedrowitz från ArtDatabanken.

Katja Fedrovitz och Pavel Bína, ArtDatabanken. Foto: Erik Hansson. 

Ett tydligt exempel på det sistnämnda är Chimpandsee.org. Här finns 7 000 timmar filmat material från Afrikas skogar som skulle ta flera veckor för en ensam forskare att gå igenom. Men med ett enkelt system kan allmänheten hjälpa till att titta på korta delar av filmerna och rapportera om de ser något djur, vad det i sådana fall är och vad det gör. På så sätt får forskarna bättre kunskap om schimpansers beteende och i slutändan hur arten ska kunna skyddas.

Sverige rapporterar in mängder av igelkottar och groddjur

I Sverige finns många exempel på lyckad medborgarforskning: skolelever rapporterar lövsprickning om våren, Nyckelpigeförsöket som samlar in bilder på nyckelpigor och Vinterfåglar inpå knuten som lockar tusentals deltagare årligen.

Ett annat väldigt framgångsrikt exempel var projektet ”Har du sett en igelkott?” som Naturskyddsföreningen gjorde tillsammans med Artdatabanken. Med hjälp av ett enkelt system kunde allmänheten rapportera om de upptäckt en levande eller död igelkott. Kampanjen nådde ut bra i media och fick ett stort genomslag. Tidigare fanns det bara 850 fynd av igelkottar i Sverige inrapporterade i Artportalen.

Efter kampanjen hade 20 800 observationer rapporterats. Förutom att skapa ett stort engagemang hos allmänheten fick kampanjen också fram intressant fakta som att igelkottarna tycks ha sin starkaste förekomst nära städer och att den nordligaste förekomsten finns i Gällivare, där arten har en stark population, trots att igelkotten tidigare ansågs hålla sig längre söderut.

Det fanns även en annan faktor till att kampanjen blev framgångsrik enligt Pavel Bína på Artdatabanken och det är att igelkottar är gulliga och omtyckta:

– Det är hög pandafaktor på igelkottar!

Det finns också exempel på hur medborgarforskning har bidragit till aktivt bevarande. I Grodans år, Naturskyddsföreningens kampanj i samarbete med Artdatabanken, fick allmänheten rapportera in ställen där groddjur korsar trafikerade vägar och skadas eller dödas. Resultat ledde bland annat till en rapport där Sveriges farligaste vägar för groddjur sammanställdes. Rapporten skickades till ansvariga kommuner som underlag för deras arbete med bevarande av groddjur.

Experter och amatörer letar arter tillsammans

Ett annat sätt att involvera allmänheten och samtidigt hjälpa forskningen är genom att arrangera en Bioblitz. Upplägget är enkelt – se så många arter som möjligt under en begränsad tid och på ett begränsat område. Allt som ses rapporteras på Artportalen, oavsett om det är en förbiflygande talgoxe eller en sällsynt mossa. För att kvalitetssäkra fynden deltar ofta experter på olika arter, men även allmänheten kan vara med och göra en insats.

– En bioblitz görs ofta i urbana områden eftersom det är lättare att engagera folk i närmiljön, men det kan även vara i okända områden som behöver inventeras, berättar Anna Tano Graflind på Artdatabanken.

Syftet är förutom att samla in all data även att väcka intresse och engagemang för naturen. Deltagarna lär sig om arterna och då ökar också chansen att vi kan bevara dem.

Anna Tano Graflind, ArtDatabanken. Foto: Johan Samuelsson, ArtDatabanken.

– Det kan också vara ett bra sätt att få folk att träffas, en bioblitz kan användas för att underlätta integration och kan också bli en mötesplats mellan människor med intresse för natur.

Ett exempel på en lyckad bioblitz var Biotopias arrangemang, Bioblitz Linné, i samband med Biologiska mångfaldens dag 2018. Då samlades experter, naturvägledare och allmänhet i ett avgränsat område i Uppsala och gjorde en inventering av området tillsammans. I stort sett varje timme under ett helt dygn gjordes olika aktiviteter för att försöka hitta arter. Under en paddeltur i Fyrisån försökte deltagarna till exempel få syn på bäver. Det skapades en mix mellan experter och deltagare och blev lite som en naturfestival, berättar en av arrangörerna på Biotopia.

På Artportalen finns sedan i maj en temasida där man kan följa hur det går för bioblitzar som arrangeras i samband med Biologiska mångfaldens dag 22 maj, men också hur mycket det rapporteras generellt under perioden. Under hela tvåveckorsperioden bidrog över 5400 personer till att rapportera in över 280 000 fynd! Man hittade 7000 arter, varav 639 rödlistade från norr till söder i landet. Fynduppgifterna som kommer in används som underlag i Artdatabankens rödlistearbete, men även i det direkta naturvårdsarbetet på till exempel länsstyrelser och kommuner.

Det är ingen modig gissning att ännu fler personer kommer engagera sig i medborgarforskning 2019.

Text: Erik Hansson