Långsiktiga skogliga scenarier på landskapsnivå är användbara verktyg för skogsförvaltning och beslutsfattare. I scenarierna är det är viktigt att ta hänsyn till ägarstrukturen och dess inverkan på skogsskötseln. Tas inte hänsyn till hur ägare avser att sköta sin skog riskerar man att överskatta framtida avverkningsvolymer.
Skogen förväntas spela en viktig roll i övergången till en biobaserad ekonomi, bidra till begränsningen av klimatförändringar, vara en attraktiv rekreationsmiljö för en ökande urban befolkning, samtidigt som den utgör en viktig livsmiljö för många arter. Skogsbruket försöker som ett led i detta att i allt högre grad balansera ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värden. Det är därför viktigt att bättre förstå vilka effekter skogsskötseln har och hur skogsskötseln skulle kunna styras för att nå en önskvärd balans mellan olika värden.
Jeannette Eggers har i sin avhandling undersökt hur olika ekosystemtjänster kopplade till skogslandskapet påverkas på kort och lång sikt av markägarens val av skötselalternativ. Dessutom jämfördes olika scenarier för att se hur olika skötselalternativ lyckas balansera ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella skogliga värden. Analyserna gjordes för Vilhelmina och Hässleholm, två kommuner med olika förutsättningar gällande en rad geografiska och skogliga faktorer t.ex. befolkning, klimat, trädslagssammansättning, ägarstruktur och virkesproduktionsförmåga.
Val av skötselmetod beror på storlek på fastighet
Enskilda skogsägarnas val av skogsskötselmetod skiljer sig inte nämnvärt mellan olika kategorier av skogsägare. Faktorer som kön, ålder, avstånd till fastigheten, yrke eller inkomst är mindre viktiga än till exempel intresse av och kunskap om skog. Den faktor som påverkade mest var dock storleken på fastigheten. Äger man en större fastighet är ekonomin viktigare, och man sköter skogen på ett mer produktionsinriktat sätt. Med hjälp av RegVis simulerade Jeannette två scenarier och redan efter 20 år blev det tydligt att skogsägarnas agerande påverkar ekosystemtjänster på landskapsnivå. Räknar man med hur skogsägarna faktiskt tänker sköta sina skogar så blir avverkningsvolymerna 14% lägre i framtiden jämfört med om man inte tar hänsyn till att ägare agerar olika. Ekologiska och rekreationsvärden gynnas i scenariot där hänsyn tas till skogsägarna tänkta skötsel.
Jeannette har även studerat olika alternativa skötselscenarier med hjälp av expertdeltagande. Syftet var att analysera hur olika skötselscenarier balanserar skogens ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värden. Scenarierna togs fram med RegVis och för utvärderingen användes Heurekas programvara för flermålsanalys, PlanEval. Resultaten indikerar att flera alternativa scenarier är bättre lämpade för att balansera skogens olika värden än det scenario som är en fortsättning av dagens skogsbruk. Längre omloppstider, mer kontinuitetsskogsbruk och en ökad arealandel med avsättningar skulle inte bara vara positiva för skogens ekologiska värden, utan också främja friluftslivet och, i norra Sverige, rennäringen.
Jeannettes arbete är unikt på flera sätt, bland annat för att hon använt tre av de fyra programvaror som ingår i Heurekasystemet. Idag fortsätter Jeannette arbeta med Heureka men vid Artdatabanken vid SLU.
