SLU-nyhet

Död ved kan minska risken för insektsskador i skog

Publicerad: 21 november 2017
Davide-i-provyta.jpg

Risken för utbrott av röd tallstekel kan minska med mer död ved i skogen, enligt en ny studie från SLU. Det beror troligtvis på att den döda veden ger skydd och boplatser till smågnagare som äter kokonger från röd tallstekel. Utbrott förekommer då och då, nu senast i somras då skogar framförallt i södra Sverige drabbades. Angreppen från röd tallstekel dödar vanligtvis inte träden men tillväxten minskar och det är därmed ett problem för skogsbruket.

–Ofta pratar vi om att  död ved  är viktigt för naturvård och biologisk mångfald. Men den här studien visar att död ved också kan bidra till att minska skador på skogen, säger Davide Bellone, doktorand på institutionen för ekologi, SLU.

Han fick idén till studien när han såg en sork springa omkring på marken och försvinna in under ett nedfallet träd. I sitt doktorandprojekt studerar han röd tallstekel och han visste att sorkar och näbbmöss krafsar fram kokonger i marken och äter upp dem. Ur de kokonger som inte äts upp kommer vuxna tallsteklar som parar sig och lägger ägg i tallbarr. Larverna som kläcks äter sedan på barren. Eftersom de normalt låter årsbarren vara kan träden överleva.

–Smågnagare är viktiga för att hålla nere antalet röda tallsteklar och jag funderade på vilken betydelse det hade om det fanns död ved som de kunde gömma sig under, till exempel från fåglar, säger Davide.

Han och hans handledare Maartje Klapwijk och Christer Björkman testade hypotesen genom att placera ut kokonger strax under markytan i områden med olika täthet av död ved. Den döda veden bestod framförallt av klena stammar, grenar och kvistar efter tidigare röjningar. Efter två veckor kom de tillbaka till skogsområdet norr om Uppsala för att mäta hur många som hade blivit uppätna.

Forskarna minskade respektive ökade också mängden död ved.

–Det var ett hårt arbete. Jag och en fältassistent flyttade sammanlagt på 3000 kilo ved under en vecka, säger Davide Bellone som dessutom hann få 50 fästingar under försöket.

Resultaten visade att när de tog bort död ved från skogen minskade predationen från smågnagare på kokonger från röd tallstekel. När de lade till död ved såg de en svag ökning av predationen. Effekten av att ta bort död ved var starkast i rena tallbestånd.

Davide Bellone och hans kollegor tror att det beror på att det ofta finns fler gömställen i skogar med blandade trädslag medan de rena tallskogarna är torrare och på marken finns mycket lavar och mossor som inte ger så bra skydd. Därför blir den döda veden på marken viktigare.

Det innebär att man kan skydda skogen från röd tallstekel antingen genom att gynna flera trädslag i ett bestånd eller att inte ta bort död ved från mer rena bestånd. Samtidigt bidrar man till att bevara den biologiska mångfalden i skogen, till exempel alla insekter och svampar som är beroende av död ved. En fråga som återstår att studera är om detta också kan ge ett starkare skydd mot andra skadeinsekter med kokong- eller puppstadium i marken.

Forskarna tycker att den här studien framförallt visar att åtgärder mot skadeinsekter och naturvård kan gå hand i hand.

Resultaten är publicerade i Ecology and Evolution.

För mer information kontakta

Davide Bellone, doktorand på institutionen för ekologi (på engelska)
018-672564, davide.bellone@slu.se

Christer Björkman, professor på institutionen för ekologi
018-671532, 0705-581532 christer.bjorkman@slu.se

Artikeln

Habitat heterogeneity affects predation of European pine sawfly cocoons, Ecology and Evolution, Davide Bellone, Maartje Klapwijk, Christer Björkman

Pressbilder

(Får publiceras fritt till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.) Du får upp större bilder genom att klicka på de små bilderna.

Davide Bellone placerade ut kokonger av röd tallstekel strax under markytan. Foto: Kevin Cestrières

Högar av död ved ger skydd till smågnagare från till exempel fåglar. 
Foto: Davide Bellone

Smågnagarna luktar sig till kokongerna som ligger ytligt i marken. Foto: Kevin Cestrières

Kokongerna samlade de in i skogen genom att sätta nät runt grenar med mycket larver där de sedan kunde skörda kokongerna. Foto: Davide Bellone

Fakta:

 


Kontaktinformation