SLU-nyhet

Stadsbruk – ett vinnande koncept inom stadsodling

Publicerad: 12 december 2018

Stadsbruk är en skräddarsydd metod för kommuner som vill utveckla strategier för odling i stadsmiljö. Den hjälper även entreprenörer att starta egna företag inom kommersiell odling i staden och bygga modeller som går att försörja sig på. Stadsbruk har Europas enda inkubator för stadsodlare - och konceptet växer snabbt! Vi träffade Cyrille Gaubert, projektledare på Stadsbruk, för att lära oss mer om deras arbete och framtidsplaner.

Kan du berätta mer om Stadsbruks inkubator? Vad händer där och vem kan delta?

 – Inkubatorn är en mötesplats för stadsentreprenörer. Vem som helst kan gå med, men workshops och seminarier fokuserar på hur urbana odlare kan utveckla sina företag eller affärsidéer. Många vill börja egna stadsodlingsprojekt runtom i staden, och om vi samlas och delar våra erfarenheter, istället för att verka i våra egna hörn, så blir vi starkare tillsammans.
För närvarande undersöker vi nya affärsmodeller med inspiration från Kanada. Vi vill lära oss nya sätt att optimera nuvarande jordbruksland och sätt att generera mer pengar utan att behöva expandera.

 

Ni skriver att "Genom Stadsbruks odlare har du som konsument möjlighet att köpa giftfri grönsaker producerade utan transporter.” Hur kan ni vara säkra på att grönsakerna är giftfria i staden?

 – Stadsbruks metod är baserad på ekologiska principer. Odlingarna är alltid placerade med ett skyddsavstånd på minst 25 meter från en större väg och jordens kvalitet mäts alltid innan marken används. Tanken är att konsumenterna lätt kan komma och titta själva, träffa odlarna och köpa direkt från dem. Få tredje parter är involverade. Om du är oroad över kvaliteten på de grönsaker som odlas i din stad, är det ett tecken på miljön i din stad behöver förändras.

Den absolut största effekt som Stadsbruk har är svår att mäta, men vi ser en förändring av konsumenternas beteende i staden. Trots att de inte köper från oss så hör de om oss, de ser flödet av produkter som odlas i staden och deras medvetenhet om lokala och säsongensbetonade råvaror ökar. Långsamt återbyggs kontakten mellan stadens invånare till matens ursprung och konsumenterna blir mer medvetna om den mat de äter.

Kan du nämna två exempel på stadsodlingsprojekt kopplade till Stadsbruk? Vad är deras affärsmodeller?

 – Los Perros är idag Sveriges största stadsodling. De har över 11 000 följare på Instagram och har vunnit många fina utmärkelser. Sofia, från Malmö och Buddha, från Sydney i Australien, startade odlingen i utkanten av Malmö för tre år sedan. De odlar grödor på 2500  och säljer till både restauranger och lokalsamhället.

Vegostan är ett framgångsrikt enmansföretag i Malmö. Göran Claesson är student på SLU i Alnarp, med en bakgrund som ingenjör, utan tidigare erfarenhet av jordbruk innan han började. Efter bara ett år av hårt arbete går hans företag riktigt bra och han fokuserar på olika sallader och ’microgreens’ såsom groddar. Precis som Los Perros säljer Göran till restauranger i Malmö och ingår i REKO-ringen i Malmö.

Detta verkar vara ett vinnande koncept. Ni är nu aktiva i Malmö, Göteborg och Växjö, och har Ängelholm, Lund, Trollhättan, Skurup och Landskrona i era nätverk. Hur ser era expansionsplaner ut?

 – Vi ger kurser för kommuner över hela Sverige och kommer snart till Bergen i Norge. Lokalt hoppas vi snart börja expandera i Söderslätt genom ett nytt projekt. Vi söker också nya projekt via Horizon 2020 och Vinnova. Vår plan är att testa Stadsbrukskonceptet i andra sammanhang än Sverige och hoppas kunna sprida metoden i Europa under de närmaste åren.
Ett annat nytt initiativ är Stadsbruks Utbildningsgård, i Botildenborg i Rosengård, där du kan komma och lära dig olika odlingsstrategier och tekniker och helt enkelt ’Copy Paste’ det du har lärt dig direkt i din egen stadsodling.

Och hur ser era framtidsplaner er?

 – Vi bygger nu ett positivt momentum och målet är att etablera långvariga stadsodlingsföretag som kan visa kommuner att det här är något att investera i och ge plats åt. Vi hoppas att nya odlingshubbar tar form – i Sverige och utomlands - och att de utvecklar nya optimerade och hållbara affärsmodeller som både skapar nya arbetstillfällen och god inkomst samtidigt som de minskar klyftan mellan producent och konsument.