SLU-nyhet

Helsingborgs urbana gräsytor kan driva 250 biogasbilar per år

Publicerad: 03 mars 2021
Stor gräsklippare i högt gräs

Klimat- och miljömålen gör att Sverige behöver satsa betydligt mer på lokalt producerad biogas. En ny rapport från SLU visar hur urbana gräsytor i Helsingborg har potentialen att driva cirka 250 biogasbilar per år.

I en ny studie visar forskare från SLU och Lunds universitet i samarbete med Helsingborgs stad, ett nytt koncept för produktion av biogas från urbana gräsytor. vilket kan bidra till att uppnå målen i den nationella biogasstrategin.
– Vår studie visar att Helsingborg kan göra något riktigt smart av det urbana gräset. Och det finns redan i dag tillgänglig teknik på marknaden för både skörd och insamling av gräset, säger Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp . 

Outnyttjad potential i stadsgräset

Regeringen har satt målet att fossila bränslen ska vara utfasade i Sverige år 2030, och EU:s målsättning är att all trafik inom tätorter ska vara fossilbränslefri 2050. Ska transportsektorn göras fossilfri behövs fler lokala insatser som skapar hållbara system för cirkulära resursflöden.  
Studien visar en stark potential för en lokal biogasproduktion från urbana gräsytor i Helsingborg. Om stadens ängar, gräsmattor, sportgräsytor, golfbanor, gröna stråk och liknande förädlas till biogas, så kan det ge drivmedel till cirka 250 gasbilar, där varje bil har en årlig körsträcka av cirka 1500 mil.
– Vi visar i studien att Helsingborgs stads gräs kan förse 250 gasbilar med drivmedel. Men utnyttjas hela potentialen av urbant stadsgräs i hela Skåne kan vi driva cirka 1500 biogasbilar per år, säger Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp. 

Utmanar dagens biogasanläggningar

 
Studien fokuserar på de tekniska aspekterna i hela kedjan från skörd av stadsgräs till leverans av materialet till en biogasanläggning. Den största utmaningen ligger i att utmana de befintliga biogasanläggningarnas system för att ta emot och förädla nya former av biomassa, parallellt med källsorterat matavfall.  
– Här krävs en närmare samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att det urbana stadsgräset kan bli ett komplement till dagens förädling av matavfall, till biogas och biogödsel, säger Sven-Erik Svensson. 
 
Studien genomfördes bland annat genom studiebesök och intervjuer, samt med en workshop med beställare och utförare av grönyteskötsel i Helsingborg. Här redovisas även en kunskapsgenomgång som omfattar metoder och anläggningar för lokal biogasproduktion, samt vilka övriga ekosystemtjänster som de urbana grönytorna bidrar till i staden.
–  Gräset har hittills setts som en oönskad biprodukt vid skötseln av de urbana grönytorna. Men vår förhoppning är nu att det skall bli en annan syn på detta, och att Helsingborgs 370 hektar urbana gräsytor kan nyttjas som energirik biomassa och en värdefull växtnäringsresurs i en hållbar omställning där stadens förvaltning leder till fler ekosystemtjänster, säger avslutningsvis studiens projektledare, Angelika Blom vid NSR AB. 

Fakta:

Biogaspotential från urbana gräsytor – Förstudie med Helsingborgs stad som case 

Angelika Blom, Torleif Bramryd, Michael Johansson, Widar Narvelo, Sven-Erik Svensson, Nina Syde, Lars Törner 

 

Studien finansierades i ett samarbete mellan Region Skåne, Vinnväxt Urban Magma och SLU Alnarp, via Movium Partnerskap och SLU Partnerskap Alnarp.  

 

Projektet genomfördes i ett samarbete mellan: Helsingborgs stad, NSR AB, LRF:s kommungrupp i Helsingborg, Lunds universitet Campus Helsingborg Service Management – Miljöstrategi samt SLU Alnarp.  


Kontaktinformation
Sidansvarig: parvin.mazandarani@slu.se