SLU-nyhet

Svenska äpplen året runt, går det?

Publicerad: 18 mars 2021
Äppelträd i en odling. Foto.

Idag är bara en tredjedel av de äpplen som säljs i landet från Sverige. Därför forskar Joakim Sjöstrand hur lagringstiden för äpplena kan ökas. Det kan förhoppningsvis göra så att vi kan äta svenska äpplen året runt i framtiden.

Varje år konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige.  Bara en tredjedel av dem är svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om perioden efter skörden.

– Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. De här sorterna behöver lagras på speciella sätt för att behålla sin kvalitet under lagringen, berättar Joakim.

Joakim är industridoktorand på Äppelriket och SLU i projektet LivsID som samlar SLU:s industridoktorander inom livsmedelsområdet. Äppelriket är ett medlemsföretag som ägs av 65 fruktodlare i Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland. De säljer och marknadsföra sina medlemmars frukt.

Hortonom specialintresserad av perioden efter skörd

Joakim är utbildad till hortonom vid SLU i Alnarp. Redan på utbildningen var frukt och speciellt perioden efter skörd det som intresserade honom mest. Trots att vädret har varierat mycket de senaste åren, i synnerhet 2018 som var väldigt varmt och torrt, har Joakim kunnat jobba på i tre olika projekt.

– Under de tre år jag hittills jobbat i projektet har jag arbetat med tre olika projekt med nio olika slags svenska äpplen. I det första projektet har jag använt en ny metod för att bedöma mognad i äpple och jämför den med traditionella mognadsindex.

Ett rött äpple med ett mätinstrument instucket. Foto.
Här mäts äpplets fasthet. Foto: Joakim Sjöstrand.
Ett ruttet äpple. Foto.
Alla äppelsorter kan inte lagras en längre tid. Foto: Joakim Sjöstrand.

Äpplets mognad testas medan det sitter kvar på trädet

– I ett annat försök kollar jag på vilken mognad enligt det nya mognadsindexet som går att lagra bäst. Den nya metoden går mycket snabbare att göra och kräver inget laboratorium. Dessutom är den inte destruktiv, frukten kan testas på trädet utan att skadas, säger Joakim.

– Den tredje delen handlar om en skada som äpplen kan få under lagring som heter mjuk skalbränna. Jag undersöker vilka metoder som bäst kan minska förekomsten av skadan.

Frukt övervakas med sensorer

Framöver kommer Joakim att arbeta med ett fruktcentrum i Jork i Tyskland, Obstbauzentrum. Vi dcentret deltar han i ett forskningsprojekt kring en slags lagringsteknik där frukten övervakas med sensorer. Med den lagringen kan lagringen förlängas ett par månader.

– Jag hoppas att både svenska äppelodlare och marknaden kommer att få nytta av min forskning som jag hoppas kommer leda till att vi kan äta svensk frukt under större delen av året. När min doktorandutbildning är klar hoppas jag på att fortsätta arbeta med frukt och efterskörd i någon form, avslutar Joakim.

Fakta:

LivsID är ett industridoktorandprogram som ägnar sig åt forskning och utbildning inom livsmedelsrelaterade ämnen. Programmet involverar nio företag och sju avdelningar vid SLU. Industridoktoranderna är anställda hos det företag där projektet har sin hemvist och ägnar sig åt tillämpad forskning inom livsmedel. Genom LivsIDs aktiviteter interagerar de också med varandra och skapar ett nätverk mellan akademi och företag.

Programmet initierades med stöd av regeringen som en del av den nationella livsmedelsstrategin. Programmet startade under hösten 2018 med initialt 10 projekt. Ytterligare ett projekt är associerat. LivsID pågår i Alnarp, Umeå och Uppsala.

Läs mer om LivsID här.


Kontaktinformation

Porträttfoto av en man inomhus. Foto.

Joakim Sjöstrand
Industridoktorand på Äppelriket och SLU
joakim.sjostrand@slu.se