SLU-nyhet

Ungskogen i norr illa ute

Publicerad: 12 april 2021

Älgbete och dåliga föryngringar gör att tillväxten avtar i norra Sverige. Jämfört med tidigare förväntningar minskar den med drygt sju miljoner kubikmeter om året.

På uppdrag av Skogsstyrelsen har Sveriges lantbruksuniversitet analyserat följderna av problemen i ungskogen i tre av de nordliga länen.
– Läget är väldigt bekymmersamt då det gäller tillväxten. Skadorna är redan ett faktum och nu har vi en negativ utveckling. För att den ska brytas krävs aktiva åtgärder, säger professor Urban Nilsson.
UTGÅNGSPUNKTEN är Äbin (älgbetesinventeringen). Den görs över hela landet för att kartlägga älgbetet, men är också användbar för att analysera
tillståndet i ungskogen. För de norra länen handlar det om över 50 000 cirkelrunda provytor inom vilka träden mäts och registreras. Vid kontrollen är de 1 - 4 meter höga, men andra ord handlar det om ungskog som antingen
är röjd eller färdig för röjning. Uppåt 90 procent har planterats med tall eller gran, men resultatet blir något helt annat. För att få en produktiv barrskog inför framtiden bör det finnas minst 1500 unga, planterade, träd per hektar. I
Norrbotten har mindre än 20 procent av ungskogsarealen förutsättningar att nå målet. Resten blir blandad barrskog, blandskog med löv eller glesa områden med spontan tillväxt. Investeringen i föryngring är med andra ord till stora delar bortkastad och nyttan av de förädlade plantorna, med bättre tillväxt, går till stor del förlorad. I Västerbotten har 40 procent av föryngringarna förutsättningar att nå målet och i Jämtland knappa 30 procent.
– Orsakerna är i huvudsak betesskador av älg, men även föryngringarna skulle kunna bli bättre. Bra markberedning, rätt plantval, bra hantering och val av planteringspunkt betyder mycket. Kostnaderna är väldigt pressade vilket ger mindre tid till ett omsorgsfullt arbete med planteringarna, konstaterar Urban Nilsson.

 

Läs hela nyhetsbrevet HÄR


Kontaktinformation
Sidansvarig: klas.pernebratt@slu.se