SLU-nyhet

Vilka naturvårdsmetoder är bäst för att gynna pollinatörer och nedbrytare?

Publicerad: 14 juni 2021
Rallarros med bi.

Vilda bin och andra pollinatörer är i dag hotade. Det är även många av de insekter och svampar som bryter ned döda träd. Dessa organismer ingår i ekologiska nätverk som behövs för att skogens ekosystem ska fungera. I ett nytt forskningsprojekt ska forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, undersöka vilka typer av naturvårdsåtgärder som bäst kan gynna pollinatörer och nedbrytare.

De största globala hoten mot biologisk mångfald i dag är att arters naturliga miljö antingen minskat kraftigt eller förlorat sitt värde för arterna. Det intensiva skogsbruket i nordliga barrskogar är en del av detta då skogen blir mindre variationsrik och gamla och döda träd blir alltmer sällsynta. Detta påverkar skogens förmåga att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster, som pollinering och nedbrytning.

Döda träd är väldigt viktiga i skogliga ekosystem, bara i Sverige är tusentals arter beroende av döda träd. Hundratals av dessa arter är i dag hotade, värst drabbade både lokalt och globalt är insekter. Detta är alarmerande då insekterna står för den största andelen av pollinering och nedbrytning i nordliga barrskogar.

Ekologiska nätverk

För att ett skogligt ekosystem ska fungera behövs olika typer av ekologiska nätverk; samhällen av organismer som är beroende av varandra och tillsammans påverkar naturen genom att exempelvis bryta ner döda träd eller pollinera bärris.

– För att kunna förstå vilka effekter minskad biologisk mångfald har för ett ekosystems funktion behöver vi förstå skogens ekologiska nätverk bättre. Forskning på nätverk är användbart för att karakterisera kopplingar mellan arter och förutsäga ekologiska samhällens motståndskraft, säger Anne-Maarit Hekkala, forskare vid SLU.

Också förlusten av vilda bin och andra pollinatörer har väckt mycket oro i världen. På grund av den förändrade skogsstrukturen och minskningen av döda träd är tiotals pollinatörer så som humlor, gaddsteklar och blomflugor hotade också i Sverige. Dessa pollinatörer har en jätteviktig roll i hela ekosystemet, då de genom sin pollinering säkerställer exempelvis förekomsten av en av våra främsta nyckelarter – blåbär. Blåbär utgör näringskälla åt insekter, däggdjur och fåglar i boreala skogar. Om förekomsten av blåbär skulle påverkas kan detta ha stora konsekvenser för ekosystemets funktion.

Kunskap för framtida åtgärder

Som en del i ett storskaligt skogsrestaureringsprojekt, initierat 2010, i barrskogar i Västerbotten och Västernorrland, kommer forskarna kvantifiera effekten av restaurering på nätverk av nedbrytare och pollinatörer med koppling till effekter på träd, kärlväxter samt blåbär.

Forskarna kommer att fånga insekter från olika taxonomiska grupper och har tagit DNA-prover från döda träd för att kunna studera svampsamhällena.

Kunskaperna som detta projekt ger är viktig för att ge beslutsfattare och skogsnäring användbar kunskap och verktyg för framtida åtgärder.

– Med projektets resultat kommer vi att kunna visa vilka metoder som kan gynna skogslevande vilda pollinatörer, och hur döda träd och andra strukturer bör skapas för att gynna nätverk av nedbrytare, säger Anne-Maarit Hekkala.

Porträttbild av Anne-Maarit Hekkala.

Anne-Maarit Hekkala
Foto: Susanna Bergström, SLU
Klicka för högupplöst bild.

Fakta:

Forskningsprojektet finansieras av Formas och pågår år 2020–2024.

Projektets titel: Påverkan av ekologisk restaurering på ekologiska nätverk av nedbrytare och vilda pollinatörer i boreala skogar.

Forskargruppen: Anne-Maarit Hekkala (SLU), projektledare. Joakim Hjältén (SLU), Gergely Várkonyi (Finnish Environmental institute), Therese Löfroth (SLU) och Anders Dahlberg (SLU).

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se