SLU-nyhet

Skogens vindexponering kan minskas med spatial optimering

Publicerad: 27 september 2021
Porträttfoto av Teresa López-Andújar Fustel

I en färsk vetenskaplig artikel introducerar Teresa López-Andújar Fustel en ny optimeringsmodell som minimerar vindexponering inom en skogsfastighet. SHa ställde några frågor till Teresa, som är doktorand vid institutionen för skoglig resurshushållning.

Kan du berätta mer om artikeln? 

Artikeln presenterar hur man kan planera sitt skogsbruk med hänsyn till både ekonomi och minimering av stormskaderisk. Optimeringsmodellen som vi använder går ut på att minimera höjdskillnaden mellan bestånd så att stormkänsliga inte exponeras i lika hög grad. Modellen implementerades i Heureka och användes på en skogsfastighet med 538 bestånd i södra Sverige med en planeringshorisont på 70 år.  

Varför det är viktigt och hur kan modellen användas i praktiken? 

Stormar är en av de största störningarna i Sverige, och har lett till stora ekonomiska förluster under de senaste 100 åren. Klimatförändringar förväntas även framöver öka risken för stormskador på grund av minskad tjäle i marken. Därför behövs planeringsmodeller som tar hänsyn till de negativa effekterna av stormar och andra klimatrelaterade skador. Modellen kan användas i planeringen för enskilda skogsägare som vill minska risken att drabbas av stormskador. 

Vad visade era resultat när ni testade den nya modellen? 

Resultaten visar att det går att minska vindexponeringen på fastigheten med ganska måttlig negativ inverkan på nuvärdet genom att gruppera ihop bestånd som ska slutavverkas ungefär samtidigt. Ju mer vindexponeringen minskas desto kostsammare blir det. Modellen fungerar som ett beslutsstöd för skogsägare, och kan anpassas till olika grader av riskaversion. 

Du är doktorand vid institutionen för skoglig resurshushållning sen drygt ett år tillbaka. Vad kan du berätta om din avhandling och var i doktorandarbetet befinner du dig? 

Min avhandling fokuserar mest på att utveckla nya planeringsmodeller för att minimera olika typer av risker i skogen. Hittills har vi skapat en modell som behandlar vindskador på en skogsfastighet. Nya modeller för att hantera andra typer av risker kommer att komma under min doktorandtid. Nyligen accepterades min första artikel och diskussioner har påbörjats om arbetet med nästa studie. Här närmast kommer arbetet att fokuseras på att samla viktig kunskap om skogsbruksstrategier för att hantera de största riskerna i landet och studera optimeringsmetoder. Det här projektet kommer bli spännande och tanken är att det kan leda till fler studier. Jag har mycket kvar att lära mig och är övertygad om att jag befinner mig på det bästa stället för att göra just det. 

Du började mitt under en pandemi. Hur har det påverkat ditt arbete? 

Pandemin har påverkat mitt sätt att arbeta men inte arbetets innehåll. Den har t ex påverkat möjligheten att läsa kurser på andra orter och relationen till mina kollegor har varit mest online. Men samtidigt lärde vi oss ett nytt sätt att arbeta som ger nya möjligheter att delta i webbinarier, konferenser, disputationer osv som vi kanske inte kunnat besöka.  

Berätta gärna hur Heurekasystemet är del av ditt arbete. 

Heurekasystemet är en viktig del av mitt arbete då alla modeller som vi utvecklar implementeras och utvärderas i Heureka. Systemet låter oss simulera och bedöma olika typer av skogsskötselstrategier och till exempel se hur nuvärde eller timmerproduktion påverkas av dem.  

Hur trivs du som doktorand? Vad är det bästa med att vara doktorand? 

För mig är det främsta med att vara doktorand möjligheten att kunna bidra till forskning som ger ny kunskap och kommer bidra till innovationer inom området och är värdefull för samhället. Även yrkesrollen i sig, att hela tiden få lära mig nya saker och samarbeta med andra i forskningsprojekt passar mig.