SLU-nyhet

Uppdaterade skogsbruksplaner med inbakad naturvårdsnytta

Publicerad: 27 september 2021

Att skapa en digitaliserad möjlighet att hålla skogsbruksplanerna ajour samt beskriva naturvårdsnyttan är tanken med ett nytt projekt som startar upp vid Skogforsk. Projektet har redan fått en del medial uppmärksamhet.

Dagens skogsbruksplaner har en livslängd på 10 år med begränsade möjligheter att hålla dem ajour. De kräver dessutom ofta att planering sker i fält vilket är tidskrävande och ger varierande kvalitet i beskrivningen. Det finns alltså behov av fler typer av informationsunderlag vid framtagningen av skogsbruksplaner och en möjlighet att uppdatera planerna kontinuerligt. Dessutom bör planerna kunna hantera flera olika mål med skogsbruket, samt bli bättre på att utnyttja olika digitala stöd.

Skogforsk, tillsammans med SLU, har därför fått pengar från Skogsägarnas Forskningsfond till projektet Digitaliserad ajourhållning av skogsbruksplaner med beskriven naturvårdsnytta.

”Syftet med projektet är att utveckla och demonstrera en ny modell för produktion av skogsbruksplaner som effektivt utnyttjar datafångst från skördare och fjärranalys för kontinuerlig, automatisk uppdatering. Modellen integrerar dessutom långsiktig planering av naturvårdsnytta med virkesproduktion. Naturvårdshänsyn är i denna ansats en väl karterad och dokumenterad del av skogsbruket” från projektansökan.

I projektet kommer Heurekasystemet att användas för att ta fram olika långsiktiga analyser. - Dessa kommer bestå av olika skötselscenarier där vi varierar detaljeringsgraden vad gäller information om den generella hänsynens rumsliga läge. Det kommer variera mellan att vi inte alls vet vart i beståndet som den generella hänsynen finns, vilket är situationen idag, till att vi vet exakt positionering av den lämnade hänsynen, berättar SHa:s Johanna Lundström  som är en av de medverkande forskarna.

För att utvärdera hur effektiva skötselscenarier är kommer habitatmodeller som beskriver de bästa förutsättningarna för olika arters livsmiljöer och möjlighet till överlevnad användas. Valet av habitatmodeller kommer baseras på de arter som är viktiga för den biologiska mångfalden där studien utförs. - Ett av de förväntade resultaten är att arterna gynnas när den mer detaljerade positioneringen av hänsynen inkluderas i planeringen, speciellt när det kommer till arter som har en begränsad förmåga att sprida sig. Nyttan av en längre planeringshorisont än 10 år kommer också att framgå från resultaten, då träd växer långsamt och konsekvenser av olika åtgärder behöver utvärderas på längre sikt än 10 år, samt nyttan av att använda sig av optimering som ett verktyg för att hitta bästa möjliga skötsel utifrån den enskilde markägarens målsättning, avslutar Johanna.


Kontaktinformation

Johanna Lundström, Forskare/vice Programchef SHa
Institutionen för skoglig resurshushållning/SHa, SLU
johanna.lundstrom@slu.se, 090-7868148

Sidansvarig: mona.bonta.bergman@slu.se