SLU-nyhet

Jägare och vargar påverkar älgen på olika sätt

Publicerad: 07 november 2022
Kvinna med hund.

På dagarna under älgjakten undviker älgarna platser där det är stor risk att de blir fällda av jägare. Däremot verkar inte risken att bli tagen av varg påverka hur älgarna rör sig. Det visar forskning i Värmland och Hedmark på norska sidan. Forskningen bygger bland annat på data från GPS-försedda älgar och vargar samt information från jaktlagen i området.

Giorgia Ausilio försvarade sin avhandling på Høgskolen i Innlandet i Norge 4 november. Projektet ingår i Grensevilt som är ett samarbete mellan forskare vid Høgskolen i Innlandet i Norge och SLU i Sverige. 

Både vargar och jägare utgör en risk för älgarna men mönstren är inte desamma varken när det gäller tid eller plats. Jägarna jagar under dagtid medan vargen oftast jagar på natten. Risken att bli fälld av jägare är störst i närheten av öppna platser som myrar och hyggen samt nära vägar. Vargarna fäller flest älgar på hyggen, i ungskogar och längre bort från vägar (under jaktsäsong, sedan fäller de älgar också närmare vägarna). Närmare bebyggelse minskar risken för älgen både när det gäller människa och varg. Det är med andra ord ett visst överlapp men till stor del skiljer sig de båda typerna av dödsrisk sig åt i landskapet.

Undviker vissa områden under jaktsäsong

Vi såg att älgarna anpassar sig till människans jakt. De undviker områden med stor jaktrisk på dagtid under jaktsäsongen. På natten och efter jaktsäsongen påverkas de inte. Älgarna väljer att vistas i områden där risken för varg är större året om, både på dagen och natten, säger Giorgia Ausilio.

Giorgia och hennes kollegor har märkt älgar och vargar med GPS. Så har de kunnat följa var i landskapet älgarna håller till och också var vargarna dödar älgar. När vargarna stannar längre i ett område har de åkt ut i fält för att leta efter och undersöka bytet. De har också genomfört en enkätundersökning med 105 jaktlag i Norra Värmland och Hedmark för att få mer exakt information om var älgarna sköts av jägarna.

För att undersöka hur många kalvar som dör har Giorgia tre gånger om året smugit på de gps-märkta älgkorna och räknat deras kalvar. Som förväntat visade resultaten att både vargar och jägare dödar älgkalvar.

Men det är ett intressant resultat att bara mänskliga jägare påverkade älgarnas beteende trots att älgarna riskerar att förlora sina kalvar till båda, säger Giorgia.

Vad beror det på?

En orsak kan vara att jakten är mer förutsägbar för älgarna. Jägare sitter vid sitt pass och väntar på älgen (eller att hund eller drevkedja ska driva en älg åt det hållet) medan vargen springer efter sitt byte. Under hösten när mänskliga jägare utgör den största risken finns det också mer mat för älgen i landskapet. När jakttiden är över är det tuffare tider för älgen. I områden där de löper större risk att bli tagna av varg – ungskog och kalhyggen – är det också lättare att hitta mat.
I projektet har Giorgia också tittat på skogsskador. Hon har sett att det var mer skador på träden i områden med varg – troligtvis för att vargarna väljer områden där det finns mycket älg.

De senaste årtiondena har rovdjuren återvänt till många platser där de har funnits historiskt. Där påverkas landskapet och bytesdjuren av mänskliga aktiviteter som skogsbruk och jakt. Därför är det viktigt för förvaltning och bevarande av vilt att studera samspelet mellan människor, varg, älg och det som älgen äter, säger Giorgia Ausilio.

Giorgia Ausilios slutsatser stödjer tidigare studier vid SLU Grimsö forskningsstation där forskarna inte heller har sett någon effekt av varg på älgarnas beteende. Det är också i linje med en studie från forskare vid Högskolan i Gävle som med hjälp av viltkameror har sett att älgarna  lämnar  vissa områden under jakten för att sedan komma tillbaka.

Läs mer 

Avhandlingen "Predator-prey interactions in anthropogenic landscapes" av Giorgia Ausilio

Påverkar vargens närvaro älgarnas beteende? Fakta skog

Älgars flyktbeteende vid jakt med löshund inom och utanför vargområden Fakta skog

Påverkar vargen älgskador på tall? Fakta skog

Forskningsprojektet Grensevilt

Forskningsprojektet Skandulv

Kontakt

Giorgia Myriam Ausilio
giorgia.ausilio@inn.no, 073-689 04 97 

Håkan Sand
hakan.sand@slu.se

Barbara Zimmermann
barbara.zimmermann@inn.no

Camilla Wikenros
Camilla.Wikenros@slu.se


Kontaktinformation