SLU-nyhet

Så ska naturvärdena bevaras i Gåsberget

Publicerad: 08 maj 2023

Det lönar sig att ha högre ställda hänsynskrav. Då får exempelvis raggbocken en större yta att röra sig på. Det visar resultaten från samverkansprojekt mellan myndigheter och bolag i Dalarna där fyra olika skötselinriktningar testades i Heurekasystemet.

I norra Dalarna ligger det natursköna Gåsberget med höga naturvärden och som uppskattas och omhuldas av de som besöker området. Att se till hela landskapet oavsett ägare är viktigt när behovet av naturvårdsåtgärder och förutsättningen för olika arter att leva och sprida sig ska utvärderas. Grön infrastruktur är ett begrepp som ofta används för att förklara den metoden och kan definieras på lite olika sätt, men i detta projekt är det beskrivet som den geografiska utbredningen av de livsmiljöer som olika arter kräver. För att kunna skydda Gåsbergets unika arter och bevara dess höga naturvärden gick Länsstyrelsen i Dalarna, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Stora Enso och SLU in i ett projekt för att finna ett sätt för myndigheter och bolag att hänsynsfullt skydda och bruka platsen tillsammans.  

SLU:s engagemang hamnade hos SLU Skogliga Hållbarhetanalyser genom SLU:s Anna-Lena Axelsson:  

— Det var på en konferens om Grön Infrastruktur som jag hamnade i samtal med företrädare för Länsstyrelsen i Dalarna som ville utveckla sitt arbete med naturvärden i skog. Efter fler diskussioner hamnade projektet på SLU och SHa för att kunna nyttja Heurekasystemet, berättar Anna-Lena. 

Om 100 år 

För att utvärdera de långsiktiga konsekvenserna av olika skötselinriktningar använde projektet sig av Heurekasystemet. Efter diskussioner inom projektgruppen valdes fyra olika inriktningar ut.  

  1. Dagens hänsynsnivåer 
  2. Lågt ställda hänsynskrav 
  3. All skog över 80 år avsätts 
  4. Dagens hänsynsnivåer men med extra åtgärder 
     

För att analysera hur naturvärdena utvecklades i dessa fyra inriktningar tittade projektet på hur den gröna infrastrukturen förändrades över tid. För att kartlägga infrastrukturen idag användes beståndsdata från skogsbolagen och länsstyrelsen. Utvecklingen under de närmaste 100 åren simulerades sedan med hjälp av Heurekasystemet. För att jämföra de olika inriktningarna tittade projektet på hur olika strukturer förändras över tid, t.ex. död ved och grova träd. Även olika habitatmodeller användes för att utvärdera de långsiktiga konsekvenserna av de olika inriktningarna. Där definierades habitatkrav för olika arter och mängden lämpligt habitat i varje tidsperiod räknades ut. Utöver habitatmodellerna har även andra typer av analyser använts för att utvärdera hur den gröna infrastrukturen i Gåsberget hänger ihop.


— Heureka har varit är ett intressant verktyg att nyttja och det har skänkt insikter kring hur skogen kan utvecklas under olika skötselregimer. Det simulerade datat har också nyttjats vidare i simulering av hur konnektiviteten utvecklas inom värdetrakten, säger projektledaren Jonas Bergstedt, naturskyddshandläggare, vid Länsstyrelsen i Dalarna. 

Resultaten visade att den hänsyn som bolagen lämnar idag fyller en funktion och ger betydligt bättre förutsättningar jämfört med inriktningen med lågt ställda hänsynskrav. Att ytterligare avsätta all gammal skog ger ökad naturvårdsnytta, men skillnaden var inte lika stor. De extra åtgärderna som simulerades i inriktning fyra gav heller inte så stora effekter.

Raggbockens boning om 100 år 

Heurekasystemets sätt att räkna på habitat genom att definiera ett område som antingen fullgott, halvgott eller inte lämpligt habitat beroende på om det uppfyller olika krav har utnyttjats i projektet, men istället för att använda Heurekas fördefinierade habitatmodeller har projektet definierat sina egna, anpassade efter arter som är värdefulla i just Gåsberget. En av dessa arter är raggbock, vilken är kopplad till ett åtgärdsprogram för hotade arter och tillräckligt välstuderad för att det rimligen skulle gå att definiera dess habitatkrav. 

I dagsläget är mängden fullgott habitat för raggbock större än i framtiden, men begränsad till ett område som är ett reservat i dag, om 50 år har mängden halvgott habitat ökat markant, och hittas över ett betydligt större område, om 100 år har arealen halvgott habitat ökat ytterligare.  I rapporten går det att läsa mer om hur det går för skalbaggar på nydöd tallved, äldre tallskog med mycket död ved, brandpräglad skog, äldre lövskog med mycket död ved samt äldre skog som inte störts nämnvärt den senaste tiden. 

I period noll syns ett samlat fullgott habitat för raggbock. Period 10 så är det fullgoda habitatet utspritt. Nu finns även stora delar halvgott habitat över en större yta. Period 20 så har både fullgott och halvgott habitat växt ytterligare

Figur 1: Exempel på hur habitat för raggbock utvecklas över tid för inriktning 1 Dagens hänsynsnivåer.


Det var en nöjd projektledare som knöt ihop säcken efter fyra års arbete, och som både insett potentialen och upplevt begränsningar hos Heurekasystemet: 

— Vi kan konstatera att systemet för närvarande har vissa begränsningar i sin förmåga att simulera, och beskriva naturvårdsintressant information. Exempel på detta är oförmågan att simulera effekter av naturvårdsbränning och att de inbyggda habitatmodellerna är få, berättar Jonas Bergstedt.

— Min upplevelse är dock att vårt projekt bara hunnit skrapa på ytan av vad systemet kan erbjuda så jag ser gärna att andra Länsstyrelser testar det så man bygger upp en gemensam erfarenhetsbas att ösa ur. Ett ökat intresse från naturvårdande myndigheter ökar ju också incitamenten att vidareutveckla systemet för att hantera naturvårdsproblematik.