Ogräsbiologi och ogräskontroll

Senast ändrad: 30 augusti 2018
ograssida.jpg

Effektiva åtgärder och strategier för kontroll av ogräs bygger på god kunskap om enskilda ogräsarters biologi och deras anpassning till odlingssystem, odlingsåtgärder och klimat.

Mycket tyder på att vi i framtiden inte kan förlita oss på kemisk ogräskontroll i samma utsträckning som nu. Integrerat växtskydd (IPM) kommer att öka i betydelse, och därmed växer också behovet av kunskap om de enskilda ogräsarternas biologi och deras reaktion på olika odlingsåtgärder. I långliggande försök har vi möjlighet att utnyttja och utöka kunskapen genom att följa ogräspopulationers utveckling, påverkat av odlingsåtgärder, väder och ekologiska samspel. De långliggande försöken utgör också en mycket värdefull basresurs för nya och kompletterande studier av såväl hela systemet som delprocesser.

Försöksserien R5-1220

Uthållig kontroll av gräsogräs – renkavle

Huvudsyftet med försöket är att undersöka hur man kan använda integrerad bekämpning för att hålla nere bestånden av besvärliga gräsogräs, och samtidigt bromsa resistensutveckling. I planen ingår optimerade och delvis situationsanpassade kombinationer av jordbearbetning och kemisk bekämpning mot renkavle.

Målsättning i detalj

  • utreda den långsiktiga betydelsen av bearbetningsintensitet för kontrollen av renkavle
  • utreda betydelsen av bearbetningsintensitet för utveckling av herbicidresistens
  • utveckla och utvärdera strategi för kontroll av renkavle, baserad på mekanisk och kemisk bekämpning
  • utveckla och utvärdera beslutsverktyg för att optimera bearbetningsintensiteten
  • utgöra en basresurs för forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att förstå de bakomliggande faktorerna som styr möjligheten till kontroll, och åstadkomma en mer resurseffektiv kontroll

Försöket startades hösten 2012 på två platser i nordvästra Skåne, nära Ängelholm. Växtföljden är 3-årig, med två års höstvete och ett års vårsäd.

Tre bearbetningsstrategier är fasta (A. Plöjning alla år, B. Direktsådd till höstvetet och plöjt till vårvetet, C. Reducerad bearbetning). I det fjärde ledet, D, beslutas bearbetningen varje år utifrån bedömning av främst årets fröproduktion, nivån på groningsvilan (beroende av väderförhållanden) och fröbankens storlek.

Försöket drivs i samarbete mellan två institutioner på SLU (Växtproduktionsekologi, och Biosystem och teknologi), Hushållningssällskapet i Kristianstad och Växtskyddscentralen i Alnarp.

 


Kontaktinformation

Lars Andersson, professor och samverkanslektor i växtproduktion
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
lars.andersson@slu.se, 018-67 33 66, 070-344 39 76

Sidansvarig: anna.lundmark@slu.se